SKOGSKAPELLET

År 1842 förbjöds nya begravningar på kyrkogården kring stadskyrkan i Eksjö. Samma år invigdes Sankt Lars begravningsplats vid Norrtull. Kungliga påbud hade sedan tidigt 1800-tal strävat efter att få ut begravningarna ur stadskärnorna av hänsyn till såväl platsbrist som folkhälsa. Den nya begravningsplatsen kom sedan att utökas successivt fram till 1955. Då hade man i kyrkorådet och kommunen sedan en tid börjat fundera på ett krematorium, dessutom gick det inte att ytterligare utöka Sankt Lars. År 1969 tillsatte kyrkorådet en kommitté för att utreda frågan om ny begravningsplats och krematorium. Efter ett år knöt man till sig trädgårdsarkitekt Sven A Hermelin från Stockholm. År 1974 inköptes ett väl lämpat skogsparti vid Brudbadet, kallad Stadsäga 730, vilken tillhörde Prästgården. Tillsammans med sin kollega Ulla Samuelsson utarbetade Hermelin det slutliga förslaget till begravningsplatsen. Ett varsamt gallrande av den befintliga tallskogen vidtog för att skapa en utpräglad skogskyrkogård.

Genom att röja gläntor för ett antal lagom stora gravgårdar vinner man den lilla kyrkogårdens intimitet och mänskliga skala. Planen skall vara en stomme att bygga vidare på allteftersom behov uppstår. Och den skall vara så flexibel att marken kan utnyttjas i enlighet med eventuellt ändrade begravningsformer.

Mittpunkt i anläggningen kom att bli en sank svacka invid vilken kapellkrematoriet skulle byggas och en minneslund anläggas,
minneslunden är avsedd att bli begravningsplatsens vackraste del där besökande kan njuta av en stunds vila och stilla kontemplation // berikad med ett litet vattensystem. Gravplatserna ordnades i rundade bågar och cirklar mot en bakgrund av orörd skog och buskkompletterade bryn. Mot en sådan bakgrund kan stor variation av gravvårdar tillåtas // Den mjuka bågformen i gravraderna och i de runa gläntorna har valts för att hindra utblicken över en anläggning av gravvårdar och blomsterdekorationer, som kan göra ett beklämmande intryck vare sig de är av enhetlig form och storlek eller de är alltför fantasifulla. Här fanns en medvetenhet för att möjliggöra ett friare val av gravvård än vad som dittills varit möjligt under den uniforma efterkrigstiden.

År 1977 stod Skogskyrkogården färdig att tas i bruk. Samma år påbörjades projekteringen för ett kapell. Krematorieplanerna hade i samråd med kommunen lagts på is i avvaktande av den redan då aktuella frågan om skilsmässa mellan kyrka och stat. Arkitekt Rolf Bergh, Stockholm, var redan 1974 anlitad för att rita det tänkta kapellkrematoriet. Året därpå förelåg ett förslag som justerades 1976. Ursprungligen var kapellet tänkt att ligga i längans västra del, men centrerades då. Kapellet kom att byggas 19791980 och gavs utrymme för ett eventuellt framtida inhysande av krematorieugn.

Skogskyrkogården
Kyrkogården från 1977 utgörs till största delen av skogsmark med huvudsakligen högstammiga tallar och sparsam undervegetation, en småländsk tallmo på sand. Formen är som en del i den naturliga karaktären oregelbunden och har endast längs entrésidan i nordväst en tydlig avgränsning i form av en gräsbeväxt jordvall.

Den ursprungliga entrén är i norr med ett fyrdelat grindparti i smide från 1977, mellan två av granitkvadrar murade stolpar. I nordväst är en ny entré från 2009 i form av en halvcirkel med murar av granit med råa ytor. Öppningen flankeras av höga huggna granitstolpar och små smidesstaket. Från båda entréerna löper asfalterade körvägar genom kyrkogården. Vidare finns ett fåtal stigar, asfalterade respektive belagda med stenmjöl. Skogskapellet ligger mitt på kyrkogården. De fyra gravkvarteren är lagda nordväst om kapellet och utgör gläntor i skogen. Det västra kvarteret har utsparade rundlar med naturmark, tallar, enar, björkar och ris, kring vilka vårdarna är placerade. Mellan rundlarna är gräsmattor. De norra kvarteren utgörs av böjda gravrader med ridåer av tallar och naturmark mellan. Gravvårdarna är som regel låga, ofta naturstenar, men det finns också en viss individuell variation. Invid entrén i nordväst är en rund gräsmatta inhägnad av en häck, vilket är det nyanlagda muslimska gravkvarteret. Där finns ännu inga vårdar. Söder om kapellet är en öppen sänka med en anlagd damm och bäck. På norra sluttningen är en minneslund i form av ett stenparti, på den södra en nyanlagd askgravlund i form av ett stenröse.

Direkt nordväst om kapellet är en öppen gräsyta med enstaka äldre tallar där klockstapeln är placerad. Väster om kapellet är en något avskild parkeringsyta och i öster ekonomigård.