Endre kyrka

Kyrkorummets och sakristians väggar och valv är putsade med kalkbruk och avfärgade. Kyrkorummets väggar är dekorerat med muralmålningar i koret återfinns sex apostlar och på långhusets väggar en s.k. passionsfris, på stödpelarna två apostlar samt en tjuvmjölkningsscen. Kyrkorummet har totalt 11 st. konsekrationskors. Puts-ristningar finns i sakristian (runor), i koret (runor) och på den södra av de båda stöd-pelarna i tornbågen (skeppsristning samt latinsk text).

Dopkapellet åtskiljs från resten av tornrummet (åt söder) med en brädvägg dekorerad med yvig akantus.
Koret och sakristian täcks av vardera ett kupolartat kryssvalv och långhuset av fyra d:o, vilka i mitten bärs upp av en kolonn och med fint huggna konsoler på väggarna. Tornet täcks av tre romanska kryssvalv, varav det norra är sekundärt uppmurat av kalksandstenstegel.
Toalettens väggar är klädda med kakel.

Murverk
Långhusets och tornets murverk har fem dragstag i nord-sydlig riktning och tre i öst västlig.

Golv, bjälklag, trappor
Golven i korets upphöjda del och i dopkapellet täcks av kalkstenshällar med inlagda gravhällar, övriga golv består av trä (skurgolv).

Tornvinden har tre träbjälklag.
I tornets södra murverk finns en trång spiraltrappa i murverket, vilken som leder till långhusvinden. Vidare till tornhuven leder trästegar med vilplan. Landgångar finns på långhusvinden.
Toalettens golv täcks av klinkers. Till pannrummet leder en betongtrappa.

Fast inredning
Korets fasta inredning utgörs av altare, altarskåp, altarskrank samt två väggskåp. I långhuset två slutna bänkkvarter av trä. I de båda östra hörnen av långhuset finns väggfasta sidoaltaren, på det sydöstra är predikstolen placerad.

Byggnaden består av kor med sakristia, långhus och torn.

Ytterväggar
Delar av tornets västfasad och långhusets södra fasad består av fint huggna kalkstenskvadrar. Den senare fasaden har även oregelbundet inmurade kvadrar med huggen dekor (rundbågsfris och del av en drake).
Koret och sakristian har skråkantade socklar, långhusets sockel har attisk profil, på södra sidan är grundmuren av omväxlande röda och gråa block frilagd. Tornets västsida har en sockel krönt av två smala, konkava skråkanter.

Tornhuv och yttertak
Tornhuven är fyrsidig, utvändigt klädd med furuspån, spikade på en gles panel. Huvens hörn täcks av trälister. Inspektionslucka av trä på det södra takfallet. Anslut-ningen mellan spiran och taket är klädd med plåt.
Stommen är tillverkade av sågade och bilade virken. Högbenen är försedda med plåtkappor och offerreglar. Spiran kröns av en vindflöjel i form av en tupp, höjden till flöjeln är ca 38 m.
Kyrkklockan hänger i tornets klockvåning. Vattendäcket under klockan består av ett trädäck, klätt med falar lagda med fall mot en ränndal med utkastare åt söder. Plåtlucka över uppgångshålet.

Även yttertaken över långhus, kor och sakristian är klädda med spån. Spånen är på långhuset spikade på gles panel, på koret på tät panel. Utvändigt är samtliga tak tjärade. Nockräcken av stål är monterade på korets och långhusets norra takfall samt på delar av långhusets södra takfall. Takfallen har tätningar av blyplåt mot omgivande murverk. Enkla vindskivor av trä på samtliga takfall. Långhusets nedre takfall täcks invändigt av en fiberduk. Takstolarna över långhuset består mestadels av bilade virken, över koret av sågade virken. Högbenen är delvis försedda med skydds-plåtar. Sakristian har ett pulpettak, vars konstruktion inte har besiktigats.

Avvattningsanordningar i form av hängrännor och stuprör finns på byggnadens norra takfall samt på korets södra. Vattnet leds via brunnar till infiltrationsanläggningar på kyrkogården.

Fasader
Kyrkans norra fasader och sakristians östra fasad är putsade med kalkbruk och avfärgade vita.

Fönster
Korets fem fönster, tre åt öster och två åt söder, är rundbågiga. Träbågar med spröjs är monterade med vinkeljärn i omfattningarna. Glasmålningarna är placerade innanför träbågarna, vilka är monterade direkt i stenkarmen. Långhusets sydfönster är spetsbågigt. Nämnda fönster har omfattningar av växelvis rödaktig och grå kalksten.

Tornet är försett med fönster i syd- resp. västfasaderna, det förra är spetsbågigt och det senare har trepassformad överdel.

De båda öppningarna i sakristians och pannrummets norra fasad har rundbågiga omfattningar. Sakristian har även en öppning mot öster (in mot pannrummet). Kyrkans samtliga fönster åt öster, söder och väster har omfattningar och solbänkar av kalksten, långhusets fönster har även masverk av kalksten. Glasen är inputsade i stenkarmarna där annat ej anges.

Ljudgluggarna en i varje vädersträck har omfattningar, kolonnetter och bågar av kalksten, med undantag av den södra som delvis har tegelomfattning. De är försedda med järnräcken och fågelnät på träramar.

De äldre ljudgluggarna, av vilka endast den västra är synlig, är rundbågiga med kolonnetter, bågar och solbänkar likaså av kalksten. Den västra är försedd med ett enkelt, tjärsmort portblad.

Ljusgluggar finns dels i korets gavelspets, dels i tornets södra fasad, båda med fågelnät.

Sakristians vind når man genom en rundbågig öppning i dess östra fasad. Öppningen har kalkstensomfattning, ett enkelt portblad med smidda gångjärnsbeslag, ringhandtag och nyckelskylt.

Portaler
Portalerna (3 st.) är huggna av kalksten. Långhusets södra portal, som utgör kyrkans huvudingång, är den mest utsmyckade portalen. Den är spetsbågig, har tre språng i vilka kolonnetter är placerade, dessa motsvaras i arkivolten av rundstavar. Kapitälband med bladstänglar, vilka är delvis täckta med blyplåt. Flerpassformad tympanon med mantel huggen i relief, krönande ros. Vimperg med lejon och lamm(?) i relief. Dörrbladet är utvändigt klätt med liggande, tjärsmord panel, upptill spröjsat fönster.

Korportalens omfattning är uppmurad av växelvis rödaktig och grå kalksten. Rundbågig med trebladig innerbåge. Tvåsprångig. Dörrbladet är utvändigt klätt med tjärsmord, liggande panel.

Den norra långhusportalen är rundbågig med ett språng och en omgång kolonnetter som bär upp en rundstav. Örnkapitäl. Dörrblad av tre stående bräder med gångjärnsbeslag, ett ringhandtag och en plåt av järn. På dörren finns en trälist, vilken följer öppningens kontur.

Tornet har två portaler vilka är igenmurade i fasaden; en i väst- och en i sydfasaden, den senares omfattning är dekorerad med rundstavar.
Pannrummet och dörren till toaletten nås via sakristians östra fasad, båda med huggna kalkstensomfattningar. Enkla dörrblad av stående plank, tjärsmorda.

Kyrkans byggnadshistoria
Kyrkan är i sin helhet uppförd på medeltiden. Den första kända kyrkan på platsen påbörjades i slutet av 1100-talet och bestod av en absidkyrka med torn i väster. Tornets nedre del är vad som återstår från denna tid.

Koret med sina glasmålningar och sakristian uppfördes omkring 1250.
Omkring 1300 utökades koret med ett långhus samt en bönekammare, vilken byggdes i det sydvästra hörnet, mellan långhuset och tornet. Detaljer av absidkyrkan återanvändes i den nya kyrkans fasader, bl.a. delar av en rundbågsfris samt fasadskulpturer och den numera igenmurade sydportalen.

I mitten 1300-talet höjdes tornets murar till nuvarande höjd, och i slutet av samma århundrade gjordes en utvidgning norr om tornet motsvarande bönekammaren i söder. Tornmurarna genombröts så att de tre rummen i bottenvåningen öppnades mot varandra och mot långhuset. Tornet vilade därmed huvudsakligen på valvbågarna, vilket av allt att döma visade sig vara otillräckligt: stödpelare sattes upp, vilket troligen skedde i början av 1400-talet.

Kyrkan dekorerades invändigt i mitten av samma århundrade med en passionssvit på kor- och långhusväggarna.

Sedan byggnadstiden har endast små ändringar gjorts på kyrkans exteriör, bl.a. har tornpaneln bytts ut mot ekspån, och ett fönster togs upp i sakristians norra mur då ett pannrum inrättades öster om densamma. Den senare förändringen genomfördes i samband med en stor restaurering 1915-16, då även tornbågarna förstärktes ytterligare och försågs med spetsbågar, och ett tegelvalv slogs över rummet i tillbyggnaden i nordväst. Där inrättades även ett dopkapell. Muralmålningarna togs fram av konservator C. W. Pettersson och glasmålningarna kompletterades. Träväggarna mot tornrummen togs bort, en del av dem återanvändes på norra tornmurens ursprungliga plats. Nytt golv lades in i hela kyrkan och den romanska kyrkans grund undersöktes. Ett pannrum inrättades vid sakristian och centralvärme drogs in.

De senaste restaureringarna
En restaurering genomfördes 1985 då bl.a. spåntaken lades om. Tornet var tidigare klätt med ekspån, långhuset med furuspån, och på koret låg tegel. Samtliga tak belades nu med furuspån, och fasadsprickorna fylldes igen.

1995 genomgick kyrkan en inre restaurering. Arbetena omfattade rengöring av målningarna och omkalkning av samtliga omålade väggytor. Kyrkan försågs också med ett nytt värmesystem. Ett Mariaaltare rekonstruerades i långhusets nordöstra hörn.