BÄRFENDALS KYRKA

BÄRFENDALS KYRKA är medeltida och byggd i sten (rödaktig granit), och består av långhus, smalare rakslutet kor och en halvrund absid i öster. Sakristia från 1931-32 i norr, och ett torn av trä i väster, från 1868. FASADERNA är spritputsade och avfärgade i vitt, med en frilagd sockel av granit. Kyrkans TAK är sadeltak, lägre över koret, täckt med rött tegel. Absidtaket är täckt med skiffer. Under takfoten en smal profilerad taklist, av trä, gråmålad. Vindflöjel av järn med årtalet 1770, över östra gaveln, på profilerad träståndare.
TORNET är av trä, med fasader av vitmålad locklistpanel, av äldre datum åt norr och väster. Bottenvåningen är något bredare än övriga tornet. Tornet är fyrkantigt och avslutas uppåt av ett mindre plåtklätt takfall med åttasidig lanternin över. Lanterninen är klädd med skiffer, liksom även den avlutande korta tornspiran, krönt av ett kors. Tornet har rektangulära ljudluckor av trä i alla väderstreck, och mitt på sin västsida ett runt träfönster.
HUVUDINGÅNGEN är i väster, genom vapenhuset i tornets bottenvåning. En rektangulär stentrappa leder till en rektangulär dubbel trädörr, klädd med diagonalställd panel, gråmålad. Ovanför dörren ett trekantigt gavelfält, med årtalet 1868 målat i vitt mot en svart botten. FÖNSTREN är höga spröjsade träfönster med tresidig avslutning uppåt, sittande inom rundbågiga fönsternischer. Fönstren gråmålade. Solbänkar av granit. Fönsteröppningarnas nuvarande storlek från 1725 och 1880-tal. Ett mindre fönster med rundad överdel sitter i absidens östvägg. Fönsterbågarna åt norr och i absidfönstret av äldre datum, åt söder är fönstren kopplade och av senare datum, men av samma utseende som de äldre. En mycket liten kvadratisk ljusglugg sitter uppe på korets östgavel, ovanför absidtaket.

KYRKORUMMET är litet och ljust, och har i huvudsak sin 1100-tals planlösning bevarad, med några undantag. KORET är något smalare än långhuset, rakt avslutat, och avslutas med en halvrund ABSID i öster. Över absidbågen ett textband "Ära ware Gud i Höjden och Frid på Jorden. I mötet mellan kor och långhus är korväggen på norrsidan något ojämn, med en extra avtrappning, och här sitter inmurad en anfangssten från den 1725 rivna triumfbågen. Sakristia finns på korets norrsida.

GOLVET är ett oljat trägolv, från 1900. VÄGGARNA är slätputsade och målade i gulvitt. TAKET är ett plant brädtak. Taket är ljust blåmålat. I mötet mellan tak och vägg en tunn rödbrun taklist.
INGÅNGAR finns i väster från vapenhuset, samt på korets sydsida. Till vapenhuset dubbla spegeldörrar med tre fyllningar, målade i grågrönt. 1800-tal. Sitter i en djup rundbågig portnisch, upptagen på 1600-talet. Kordörrens insida indelad i fyra speglar, sannolikt tidigt 1900-tal. Kordörren sitter i en djup rundbågig portnisch av medeltida ursprung, något breddad åt väster senare (sannolikt 1900 när dörren gjordes utåtgående). En anfangssten till valvet är synlig under putsen på nischens östsida. Ingång till sakristian på korets norrsida, placerad inom en hög nisch, som före sakristian byggdes innehöll ett fönster. Dörren en spegeldörr av samma utseende som kordörren FÖNSTREN är höga spröjsade träfönster med tresidig avslutning uppåt, målade i vitt, placerade i djupa rundbågiga fönsternischer. Fönsteröppningarnas storlek från 1725 och 1880. Åt norr äldre fönster (1800-tal eller sekelskifte 1900) med yngre innanfönster (1932?). Fönstren åt söder är kopplade och från senare tid. I absidens östra vägg finns ett mindre, drygt meterhögt, fönster, med rundad översida. Tonade glas i blyinfattning i innerbågen. Fönsteröppningen möjligen medeltida, igensatt mellan omkring 1700 och 1900. Ytterbågen äldre, innerbågen yngre.

SAKRISTIA - På korets norrsida, byggd 1931. Golv, väggar och tak som i kyrkorummet, golvet dock täckt med matta. Yngre enkel skåpsinredning. Fönster åt norr, jämnårigt med sakristian.

TORN - Av trä, byggt 1868. VAPENHUS bottenvåningen, med golv av oljade brädor, väggar av brunmålad pärlspont, och ett blåmålat brädtak med synliga bjälkar. Trappa till läktaren på norrsidan. Ytterporten är på insidan helt slät, av hyvlade brädor, målad i blått. Inredningen sannolikt från tornets byggnadstid, med vissa senare reparationer. RUMMET EN TRAPPA UPP är oinrett och oisolerat, liksom våningarna högre upp. Dörren in till läktaren är en låg dubbel plankdörr, blågrå, troligen jämnårig med tornet.

INREDNING:

ALTARE - Placerat i absiden, fristående och rakt under absidbågen. Av trä, med sidorna indelade i speglar. Målat i brunt med ljusgröna palmkvistar och Kristusmonogram på framsidan. Från 1885, flyttat till nuvarande läge 1932. Före 1885 fanns ett stenaltare.
ALTARUPPSATS - Saknas, på altaret står ett fristående krucifix. Ljuset från absidens östfönster faller därmed på altaret. Detta arrangemang sedan 1932.
ALTARRING - Sluten rundad altarring, med ett steg högre golv innanför. Slanka svarvade balusterdockor, målade i ljusgrått, med aningen mörkare grå överliggare och sockel. Knäfall och överliggare klädda med röd sammet. Tillverkad 1900, möjligen något ändrad 1932.
PREDIKSTOL - Placerad på korets norrsida, består av korg, ljudtak, trappa, samt en blå draperimålning på väggen. Predikstolen är ett barockarbete i ek. KORGEN är åttkantig, med evangelistreliefer på sidorna, inom arkadbågar. Över och under evangelisterna finns rektangulära textfält med skuren text. Texten är bibelcitat på latin, från Johannes 8 kapitlet (v51: "Sannerligen, jag säger er: Den som bevarar mitt ord, skall aldrig någonsin se döden"), respektive Lukas 11 kapitlet (v 28: "Saliga de som hör Guds ord och tar vara på det"), samt initialerna P H och årtalet 1642. I hörnen skulpterade pilastrar med änglahuvuden ovanför. LJUDTAKET är åttkantigt även det, med skulpterad och profilerad kant, och med små obelisker i hörnen. Runt kanten ett skuret textband med citat från Jesaja 40 kapitlet "VERBUM DOMINI MANET IN ÆTERNUM" (v 8: &men vår Guds ord varar i evighet"). Korg och ljudtak målade i ljust blått, grönt och rött. TRAPPAN är svängd och har svarvade räckesstolpar. Predikstolen tillverkad 1642, bemålning från 1700-talet, övermålad 1900, restaurerad 1931-32 av C O Svensson, samtidigt också sänkt något. Trappan från samma tillfälle.
DOPFUNT - Placerad på korets sydsida. En MEDELTIDA täljstensdopfunt, med cuppan av täljsten, placerad på en timglasformad träfot av sent datum. Cuppan har raka kanter och rundad undersida, och runt kanten löper ett reliefmönster i form av liljor sammanbundna med arkadbågar. Cuppan har ett uttömningshål och är sannolikt från 1200-talets början. Foten från 1912, det år då dopfunten återinsattes i kyrkorummet efter att under lång tid varit undanställd i vapenhuset (bl a noterades det 1830 att dopfunt "saknas", endast en dopskål fanns).
BÄNKINREDNING - I två öppna kvarter utmed långväggarna. Bänkskärmar mot koret med arkadbågar uppburna av pilastrar, skärmarna kommer från korbänkar, med ett ursprung i 1600-tal, placerade i nuvarande läge 1932. Bänkgavlarna är rektangulära och släta, målade i en enkel ljust gråblå marmorering. Innanmätet i bänkarna målat i brunt, med gråsvart överliggare. Innanmätet från 1900, bänkgavlar från 1932. Bänkarna något utglesade 1980.

LÄKTARE - I väster, uppburen av runda kolonner, marmorerade i grått. Läktarbröstningen indelad i arkadbågar, uppburna av pilastrar, och med profilerad och skuren överkantslist. Målad i ljust grått med gråblå speglar. Läktarbröstningen från 1600-talet, mittpartiet återställt och kompletterat 1932 efter en tidigare utbyggnad. Färgsättning sannolikt 1700-tal, övermålad 1900, restaurerad 1931-32. Pelarnas marmorering från 2000.
ORGEL - Enkel orgelfasad, där de synliga fasadpiporna står helt fria, flankerade av två mindre inbyggnader med en enkel utformning, anpassad till kyrkorummets övriga äldre inredning. Orgelverk och orgelfasad från 1955, av Grönvalls orgelbyggeri. Orgelhuset i övrigt något äldre.
NUMMERTAVLOR - En nummertavla, placerad vid absidens framkant, på sydsidan. Vita rektangulär siffertavla omgiven av en profilerad blåmålad ram, med ett mindre krönornament. Sannolikt 1800-tal.
KLOCKOR - I tornet hänger en klocka med inskriptioner, omgjuten i Göteborg 1833, av tre äldre klockor (varav två kan ha varit primklockor).

Bohusläns museums historik vid inventering 2002-2005:

Kyrkan anses uppförd under 1100-talets mitt, dateringen stöder sig bl a på en sten från en av de medeltida fönsteromfattningarna. Stenen har bildframställningar och finns sedan 1932 på Statens Historiska Museum efter att tidigare varit utställd på Göteborgsutställningen 1923. Detta styrks också av de bildstenar som iakttogs vid reparationerna 2000 (se nedan).

Tidigaste kända förändring är upptagandet av en västingång, vilket skett före 1725, sannolikt under 1600-talet. Ett vapenhus i trä kom att byggas utanför västingången. Kyrkan hade ursprungligen en sydportal, denna borttogs helt 1725, men var möjligen då redan igenmurad.

Under 1600-talet fick kyrkan en träinredning av tidstypiskt slag, med bänkar sannolikt i början av seklet (möjligen efter golvomläggningen 1628), predikstol 1642, läktare, och en altartavla på 1690-talet.

Största förändringen genomgick kyrkan 1725, då triumfbågen revs, och stora fönster togs upp. I samband med detta revs stora delar av sydväggen, som var i dåligt skick, och återuppmurades. Vid senare reparationer, bl a 2000, kunde resterna av sydportalens reliefer iakttas på flera ställen i murverket. Triumfbågen ersattes av en vidare korbåge, som dock nedtogs 1770. Detta senare år fick kyrkan ett helt eller delvis nytt taklag, med välvt innertak och tegel på yttertaket, som tidigare varit spåntäckt.

Nya fönster tillkom på 1880-talet, och de stora fönsteröppningarna, som vi ser dem idag, härstammar alltså från 1725 och 1880-talet.

1866-68 byggdes kyrkans torn vid västgaveln, och tornet ersatte då dels en klockstapel och dels ett vapenhus.

1885 skedde viss förändringar i koret, då det stenaltare som tidigare fanns där revs, och den träinklädnad kring altaret som byggts någon gång efter 1830 blev självständigt altarbord. Sakristia var då inredd i absiden, bakom en skärmvägg bakom altaret. År 1900 skedde så en större renovering som måste ha förändrat kyrkorummet relativt mycket, då 1600-talsbänkarna ersattes av nya bänkar, och en sakristia avbalkades i absiden. Då utfördes också ett dekorativt måleri på väggarna.

Synen på kyrkans historiska värde förändrades dock under 1900-talets början. 1912 återinsattes den medeltida dopfunten, som då under lång tid förvarats utanför kyrkorummet, bl a i vapenhuset. Och när diskussionerna om nästa renovering inleddes på 1920-talet, heter det i ett kyrkostämmoprotokoll från 1924: "Kyrkan har kulturhistoriskt värde, som skulle avsevärt ökas, därest en sakkunnig restaurering komme till stånd". Vad som egentligen främst var ett behov av ommålning, ledde därför till en restaurering 1931-32, som hade till syfte att framhäva såväl kyrkans medeltida ursprung som inredningen 1600-1700-talskaraktär. Eftersom man samtidigt byggde en sakristia, kunde koret och absiden frigöras och altaret ges en ny placering längre österut, samtidigt som absiden framhävdes genom att altartavlan placerades i sakristian, och som altarprydnad anskaffades en kopia av det 1200-tals processionskrucifix som finns på Statens Historiska museum. Bänkar och väggarnas dekorativa måleri från 1900 ersattes med nya bänkar och enhetliga färger. 1979-1980 fick kyrkan sina nuvarande gula väggar invändigt.

Orgelinstrument inköptes 1913, ett orgelharmonium placerat på läktaren, vars bröstning då byggdes om (men återställdes 1931-32). 1955 byggdes den orgel som nu finns på läktaren.