Annelövs kyrka

Exteriör
Kyrkobyggnaden består av ett fyrsidigt långhus, ett lägre och smalare kor med absid i öster och ett kraftigt torn med tillbyggt vapenhus i väster med kyrkans huvudentré. Mot norr finns en stor korsarm.
De medeltida murarna i långhus, kor och absid är av sandstenskvader med inslag av flinta. Tornet är uppfört av gråsten med hörn av sandstenskvader. Korsarmens murar är av gråsten lagd i ojämn skiftgång. Vapenhusets murar är av tegel. Samtliga murar är grovt spritputsade och vitkalkade. Sockeln är inte synlig på långhus, kor och torn, förmodligen har ursprunglig mark legat betydligt lägre.
Tornet har fyra rundbågade ljudöppningar, en åt varje väderstreck. Gavelröstena är murade av tegel och är rikt dekorerade med blinderingar. Gavlarna har tre tinnar åt vardera öster och väster. Tornet har flera S-formade ankarslut som fäster bjälklagen eller dragbjälkarna. Det finns även järnband på olika nivåer runt tornet.
Vapenhuset har en trappgavel med sju tinnar, den översta bär ett plåtkors. Gavelröstet har en blindering i form av ett grekiskt kors. Porten till vapenhuset sitter i en rundbågig öppning med slätputsad profilerad omfattning. Dörren är en dubbeldörr med beslag och trycke i smitt järn och med ett lunettfönster som överljus.

Vapenhuset, långhuset, koret och absiden har rundbågiga öppningar och fönster med enkelglas i gjutjärn inmurade utan karmar. Spröjsverket är indelat i tre fält med diagonala spröjsar som överst avslutas med ett masverk. Muromfattningarna är profilerade och slätputsade. Glaset är blåst äldre glas. Fönstrens solbänkar är av cement.
Korsarmen har mot norr en port i en rundbågig öppning flankerad av två pilastrar som bär en rundbågig putsrustik. Ovan porten finns ett rundfönster och två mindre rundbågiga fönster. Mot öster och väster har korsarmen vardera två rundbågiga fönster med gjutjärnsspröjsar i typ lika fönster på långhuset.

Absidens kägeltak är belagt med bly i skivtäckning. Övriga takytor är belagda med rött enkupigt tegel. Takgesims med två språng finns på torn, långhus och kor. Korsarmens takgesims består av fyra putsade tegelskift. Absiden saknar gesims och har en vit tak- fotsbräda. Absiden saknar takavvattning. Övrigt takavvattningssystem är mestadels i koppar, utbytt till brun plåt på vissa ställen.

Kyrkobyggnaden
Under medeltidens befolkningsökning etablerades sockenstrukturen och vid 1100-talets slut byggdes stenkyrkan i Annelöv. Kyrkan kan ha haft en föregångare i trä eftersom den nuvarande kyrkan byggdes på en äldre kyrkogård, en tidig kristen grav har hittats under långhusets mur. Kyrkans äldsta delar är från 1100-talet och utgjordes av långhus, kor och absid. Det fanns två portaler mot norr och söder och kyrkan hade lergolv. På 1300-1400-talet byggdes ett torn mot väster med samma bredd som långhuset och ett vapenhus mot söder. Valv slogs inne i kyrkan. Golvet höjdes och glaserade tegelplattor lades in. Kyrkan har under kommande århundraden genomgått många renoveringar och ombyggnader.
Klockstapeln på kyrkogården revs och en ny klockstol uppfördes 1723 i tornet. Fyra ljudöppningar togs upp i murarna. En utvändig trappa till tornet byggdes. 1774 utvidgades och ommurades fönsteröppningar på norra och södra sidan. Blixten slog ner i kyrkan 1792, varefter tornet blev så försvagat att klockorna inte kunde användas.
Befolkningen ökade och en större kyrka behövdes. 1830 uppfördes en stor korsarm mot norr. 1842 byggdes kyrkan om kraftigt och hela kyrkorummet omdisponerades. Kryssvalven togs bort i långhuset och ersattes av tunnvalv. Pelare mellan långhus och korsarm togs bort. Altaret flyttades sannolikt nu till långhusets södra vägg. Detta innebar att den nya korsarmen blev ett slags långhus med altaret i söder. Koret i öster och tornet i väster förvandlades till korsarmar. Förmodligen byggdes vapenhuset utanför tornet nu. Torntrappan utanför tornets sydfasad revs och ersattes med invändig trappa. Vapenhuset utanför sydportalen revs.
Omkring 1885 installeras en orgel. Ca 1951 ersatte en elektrisk värmeanläggning de två tidigare kokskaminerna som värmt kyrkan.
Taket byttes 1956 från svart plåt till taktegel överallt utom absiden som hade blytak.

1966-68 gjordes en större omdisponering och renovering där kyrkan återfick sin ursprungliga disposition. Ombyggnadens mål var att återskapa en medeltida miljö och avlägsna 1800-talet. Nya kryssvalv slogs i långhuset och i koret där det funnits valv på medeltiden. Mellan långhus och korsarm byggdes en mur med två välvda öppningar. Sakristia och vapenhus inreddes i korsarmen och skildes från kyrkorummet med en mur. Tunnvalvet bevarades i korsarmen men kläddes med furupanel. Nytt golv av gult tegel lades i hela kyrkan. Nya bänkar sattes in i långhuset, bänkdörrarna är från en äldre inredning. Ett dopaltare tillkom och medeltida golvplattor lades framför altaret. Den ursprungliga färgen på dopfunt, predikstol och altaruppsats togs fram.
Arkitekt var Torsten Leon-Nilsson som ansvarat för många av renoveringarna i skånska kyrkor. 1970 gjordes en glasmålning till absidfönstret av Bertil Sandegård.
Vid ombyggnaden undersöktes en gravkammare under koret med kistor från 1600-1700-tal. Även mittgången har använts för gravar liksom i många kyrkor fram till gravar i kyrkor förbjöds 1815.

1979 och 1992 gjordes en exteriör renovering och 1997 en interiör renovering.
Blytaket på absiden smältes ner 2004 och nya plåtar göts och sattes upp med samma skivformat och falstyp som tidigare.
2014 gjordes en exteriör renovering och tornstabilisering med nya ankarjärn och dragstag. Tornet murades delvis om. Taklagsdelar byttes på långhus, kor och korsarm. Dragstag sattes in i korsarmen.