BACKA KYRKA

DEN FÖRSTA KYRKAN I BACKA SOCKEN
Backa, som är en av Hisingens sju socknar, tillhörde Norge fram till freden i Roskilde år 1658 då hela Hisingen och Bohuslän blev svenskt. Socken omtalas för första gången år 1388 i Röde bok, som utgör en förteckning över Oslobiskopen Eysteins jordegendomar.
Backa socken har haft en kyrka sedan tidig medeltid. Den gamla kyrkan uppfördes sannolikt under 1100- eller tidigt 1200-tal. År 1692 beskrivs kyrkan som en enskeppig gråstensbyggnad med rektangulärt långhus och ett mindre kor i öster. Kyrkan saknade torn men från och med 1600-talet fanns det ett separat klocktorn av trä på kyrkbacken.
Den medeltida kyrkan genomgick en omfattande renovering år 1721. Den förlängdes, fick ett fullbrett tresidigt kor och större fönster. Kyrkan antas ha haft sju fönster och ingång i väster. Till murmästare för dessa arbeten anlitades Anders Mellenberg. Interiören fick bemålning av Johan Ross år 1758.

I ett syneprotokoll från år 1858 finns följande kyrkobeskrivning:
"Kyrkan är uppförd av gråsten på sluttningen av en bergshöjd. Kyrkan är täckt med tegel på ena sidan och späckat å den andra. Wapenhuset är uppfört av timmer och täckt med brädor, ligger något lägre än kyrkan. I både kyrkan och Wapenhuset äro golven belagda med stenhällar. Takpanelen målat med oljefärg i särskilda fält, innehållande bibliskt historiska stycken, är gistnat, hvarigenom det konstvärde, som målningarna möjligen haft, gått förlorat ehuru färgerna äro skäligen bibehållne. Sakristia saknas. Orgeln är liten, innehållande endast fyra stämmor. Ringklockan förvarad i en särskild låg stapel av resvirke och brädor, däraf timmer och bjälkar äro svaga samt brädorna uppruttnade."

1800-talets kraftiga befolkningsökning gjorde att den medeltida kyrkan inte rymde socknens alla kyrkobesökare. Diskussioner inleddes om att antingen bygga ut kyrkan eller uppföra en ny. Det visade sig svårt att bygga ut den befintliga kyrkan då marken sluttade kraftigt åt väster, var för fuktig åt norr och åt öster och söder krävdes det bergssprängning. Kyrkorådet beslöt istället att uppföra en helt ny och större kyrka.

DEN NUVARANDE KYRKAN UPPFÖRS
Den nya kyrkan skulle byggas på en kulle alldeles i närheten av den gamla kyrkan, på mark som ägdes av Kungl. Maj:t och Kronan. Marken avsågs ursprungligen för uppförandet av ett nytt länslasarett, men en kyrkotomt uppläts kostnadsfritt åt församlingen. Uppdraget att rita den nya kyrkan gick till arkitekten Johan Fredrik Åbom.
Byggnadsarbetet påbörjades år 1864 under ledning av byggmästaren A Johansson från Slättryd i Sandhults socken. Samma år revs medeltidskyrkan och klockstapeln. Den gamla kyrkans plats markerades med en minnessten som står inom den nuvarande kyrkogården.
Den nya kyrkan togs i bruk redan 1864, men var då långt ifrån färdig. Kyrkan invigdes inte officiellt förrän första söndagen i advent år 1868 då hela inredningen var färdig och orgeln fanns på plats.

KYRKANS URSPRUNGLIGA UTSEENDE
Backa kyrka hör till den vanligaste kyrkobyggnadstypen i Sverige - en nyklassicistisk salskyrka med västtorn. Koret gjordes tresidigt, fasaderna spritputsades och vitfärgades. Nästan alla muröppningar blev rundbågiga. Över långhuset lades ett sadeltak, valmat i tre fält över koret. Kyrkan fick polygonalt kor i öster, entréer i antydda korsarmar åt norr och söder och ett torn i väster. Tornet kröntes av en högrest tornspira som var klädd med galvaniserad plåt. Enligt vissa källor var långhustaket ursprungligen skiffertäckt, men redan 1879 fick även detta en taktäckning av galvaniserad stålplåt.
Tornspiran var medeltidsinspirerad i sin utformning och hörde hemma i de mer romantiska nystilarna som fick fäste på 1860-talet. Det var framför allt tornspiran som avvek från de traditionella klassicistiska proportionerna.

BACKA KYRKA UNDER 1900-TALET
Under 1900-talet genomgick kyrkan flera stora förändringar, främst av interiören. Den första renoveringen genomfördes år 1900 efter ritningar av arkitekt Teodor Wallström. Interiören fick ett helt nytt utseende. Det gamla innertaket täcktes med spontad brädpanel som målades med oljefärger i tre bruna kulörer och bänkarna dekorationsmålades i ekimitation. Omfattande dekorationer tillkom på kyrkans väggar. I koret förefaller det som om den övre hälften av väggytan blev prydd med stiliserade draperimålningar inom klart avgränsade spegelfält. Dekorationerna sträckte sig ut i kyrkorummet genom i form av olika dekorativa listmålerier. Vid kyrkans sidoingångar installerades kaminer. Murstockarna från eldstäderna leddes upp genom sidoskeppens taknockar och utformades som gavelprydnader.

År 1906 tillverkades ett nytt altare med skrank till kyrkan. Altaret ritades av arkitekt Axel Lindegren och altartavlan föreställande Jesus på korset utfördes av professor Gottfrid Kallstenius. Axel Lindegren formgav även de två färgade glasmosaikfönstren som sedan år 1913 finns i koret. Sannolikt var det vid detta tillfälle som de färgade glaset tillkom i fönstren i långhuset.

På 1920-talet beslutades att tornspiran skulle byggas om, eftersom man inte fick bukt med fuktproblemen i tornet. År 1927 påbörjades ombyggnationen efter ett radikalt förslag av arkitekten Axel Forssén. Spiran ersattes med ett pyramidformat tak, täckt med rektangulära skifferplattor och krönt av ett förgyllt kors.
I samband med ombyggnaden av tornet förändrades även huvudentrén. Dörren hängdes om och gjordes utåtgående. Ett vindfång skapades genom att pardörren från vapenhuset in till kyrkorummet flyttades till entrén. En nytillverkad pardörr ersatte den flyttade.

År 1934 påbörjades ytterligare renoveringsarbeten efter förslag av slottsarkitekten Knut Nordenskjöld. Huvudsyftet var att förbättra uppvärmning, isolering och ventilation i kyrkan. Arbetena leddes av byggmästare Gustafsson från Borås. Kaminerna i kyrkans sidoingångar togs bort och vindfången återställdes till sitt ursprungliga utseende. En ny varmvattensanläggning installerades, med pannrum i källaren. Väggdekorationerna från år 1900 målades över med kalkfärg i en svagt grågul färgton och kyrkan fick ett mer stramt nyklassicistiskt utseende. Innertaket fick ett slätt välvt tak som målades med oljefärg i en ljus gråblå färgton. Kyrkbänkarna moderniserades och målades om från ekådring till en mörkt pärlgrå nyans. Det tillverkades två nya täckta bänkar som placerades i koret och läktarbarriären flyttades fram.

Till 100-årsjubileet 1964 samlade församlingsborna in pengar för att bekosta en takmålning i koret. För att takmålningen inte skulle förstöras av de återkommande fuktproblemen försågs innertaket med isolering. Konstnären Joel Mila från Göteborg fick uppdraget att utsmycka koret med en målning av "Det stora gästabudet". För att kormålningen bättre skulle stämma överens med kyrkorummet ändrades även färgsättningen i kyrkan. Taket målades himmelsblått och taklisten marmorerades i grönt. Bänkarna och läktaren målades i en gröngrå nyans med speglar i brunröd marmorering. Predikstolen målades i blågrått med detaljer i grönt, blått och guld. Joel Mila utförde även dekorationer kring takkronornas lampfästen.

År 1966 byggdes sakristian om så att den avskärmades från kyrkorummet med ett innertak och två sidopartier av inramat glas.

I början av 1980-talet genomfördes en omfattande renovering efter ett förslag av arkitektkontoret FFNS i Göteborg (Bernt Annerström). Byggmästare var Bengt Lundberg, Göteborg. Golvet i koret och kyrkorummet lades på samma nivå och ett nytt laserat golv av gran lades i koret och i kyrkorummets gångar. Kyrkorummets första bänkrad togs bort och bänkarna vid predikstolen kortades. I koret togs den södra av de täckta kyrkbänkarna bort och den norra byggdes om till en öppen kyrkbänk. Kyrkorummet fick en ny färgsättning i blågrått med röda och blå detaljer. Bänkarna, läktarbröstningen och predikstolen målades i en gråblå nyans med detaljer i rött, blått och guld. Tunnvalvet täcktes med masonitskivor. En läktarunderbyggnad med bl.a. samlingsrum, kapprum och förrådsutrymme skapades under orgelläktaren. I vapenhuset lades ett nytt kalkstensgolv över det befintliga. Trappan upp till tornet och orgelläktaren togs bort och ersattes med två nya; en spiraltrappa från vapenhuset till tornet samt en trätrappa till läktaren. I tornet tillkom moderna aluminiumdörrar till trappan. Sakristian byggdes om igen för att förbättra funktionen. En toalett installerades i anslutning till sakristian och innerdörrarna mot kyrkorummet gjordes utåtgående.

BACKA KYRKA UNDER 2000-TALET
Under 2004 färdigställdes en omfattande ombyggnad och restaurering av kyrkans interiör, under ledning av Lindholm Restaurering AB. Takmåleriet, predikstolen, altartavlan, orgelfronten och krucifixet behandlades av konservator från Conservator AB. Alla fasta inventarier sågs över och målades i ett nytt färgschema.
Golvet i kyrkorummet lagades, slipades, avlutades och oljades/målades. Organisk färg på putsade väggar frästes ner, putsen lagades och målades med kalkfärg. Dörrar och fönster justerades samt målades om med linoljefärg. Nya innerdörrar tillkom. Den södra sidoingången handikappanpassades.
Läktarunderbyggnaderna, inklusive läktartrappan, revs och byggdes upp i nytt utförande. Rummen fick nya funktioner som sakristia respektive barnrum/pentry. Den gamla sakristian i utrymmet bakom altaruppsatsen iordningställdes till textilförvaring och städutrymme. Prästbänken i koret revs. Dopfunten flyttades till nytt läge. De två bakersta bänkraderna togs bort och ett "kyrktorg" med lösa möbler skapades. Fasta bänkar monterades i vapenhuset och vid den södra läktarunderbyggnaden. Nya takarmaturer tillverkades till kyrkorummet och vägglampetter till vapenhuset.
Utöver detta genomfördes ett flertal ändringar av biutrymmen, tekniska installationer (ljud och ljus) samt mindre ändringar förorsakade av ombyggnader.

Backa kyrka är en salskyrka med tresidigt avslutat kor i öster. Vapenhuset ligger i västtornets bottenvåning och ytterligare entréer finns via vindfång i antydda korsarmar på de norra och södra fasaderna.

Kyrkorummet är öppet och luftigt. Det första intrycket domineras av det blå taket med Joël Milas takmålning över koret (1964) samt den stora altaruppsatsen från 1906. I inredningen dominerar nyklassicismen med bl.a. predikstol, läktarfront, orgelfasad och (ombyggda) bänkkvarter bevarade sedan 1860-talet. Glasmosaikfönstren från olika tider är också betydelsefulla för kyrkans karaktär.

Kyrkans medeltida dopfunt berättar om församlingens kontinuitet sedan medeltiden. Från den tidigare kyrkan finns även bevarat bl.a. golvur, ljuskronor, den mindre av kyrkklockorna och låsanordningen på kyrkporten. De skulpterade figurerna Tron och Hoppet på altaruppsatsen har tillsammans med de två keruberna på nummertavlorna och krucifixet vid predikstolen ingått i den gamla kyrkans altaruppsats.
________________________________________

I hela kyrkorummet ligger ett ljust oljat GOLV av gran, utan nivåskillnader. I bänkkvarteren är golvet målat med ljust grå linoljefärg. En röd gångmatta ligger i mittgången samt från den södra sidoentrén och innanför altarringen ligger en ljus textilmatta. I utrymmet bakom altaruppsatsen ligger en äldre ekparkett och i vindfången åt öster, norr och söder ligger kalkstensplattor. På läktaren samt i flera biutrymmen ligger linoleum- eller plastmattor.

VÄGGARNA i kyrkans samtliga utrymmen är slätputsade (murverk) eller av släta skivmaterial (innerväggar) och färgsatta i brutet vitt. Alla putsade väggytor är kalkmålade. Den norra läktarunderbyggnaden har glasväggar.

INNERTAKET i kyrkorummet är ett flackt tunnvalv, över koret välvt i tre fält. Taket är slätt och i grunden målat enfärgat himmelsblått. Det dekorativa måleriet av konstnären Joel Mila tillkom vid Backa kyrkas 100-årsjubileum år 1964. Målningen över koret föreställer Jesu liknelse om "Det stora gästabudet" och runt de fyra takkronornas lampfästen utförde konstnären enklare rosettdekorationer. I anslutningen mellan vägg och tak löper en bred profilerad list, målad i grågrönt, brunrött och mörkgrått.

FÖNSTREN är förmodligen ursprungliga. De sitter djupt i rundbågiga nischer som vidgar sig inåt rummet. De okopplade bågarna är av trä och målade med vit linoljefärg. Posterna bildar två rundbågar krönta av ett runt fönster. I kyrkorummet finns det 13 stora rundbågiga fönster, varav ett är dolt bakom altaruppsatsen. Det mittersta (dolda) korfönstret har 8 spröjsade lufter och diagonalställt glas i starka färger. Det skiljer sig till utseendet från de övriga och är förmodligen från tiden när kyrkan uppfördes. De två andra korfönstren har en mildare färgställning med dekorerat blyinfattat glas av sen 1800-talskaraktär. Mitt på dem sitter glasmosaikmålningar av Axel Lindegren från 1913. De övre delarna av koret och långhusets fönster fick en enhetlig utformning 1913, med färgat blyinfattat glas som bildar ett kors omgivet av strålglans i mittrundeln. Övriga delar av långhusets fönster har blyinfattat antikglas i milda färger, mest grön- och rosatonade. Fönstren ovanför långhusets sidoentréer har 8 lufter, de övriga har 10. Fönsterbänkarna är av polerad svart sten.

Samtliga entréer är försedda med kompletterande INNERDÖRRAR. Vid västingången finns en dubbeldörr av fyllningsutförande med tre lika stora speglar. Den är ursprunglig men flyttad. Från vapenhuset leder en dubbel spegeldörr från 1927 in till utrymmet under läktaren, och en dubbel svängdörr i fyllningsutförande med glas i den övre spegeln leder vidare in i kyrkorummet. Likadana dörrar sitter vid sidoentréerna, men med strukturerat glas i den översta spegeln. I övrigt finns det flera typer av enklare innedörrar i kyrkan, tillkomna vid olika tider. Alla dörrar är målade med linoljefärg i en ljust grå kulör.

Kyrkorummet har fyra slutna BÄNKKVARTER. Kyrkbänkarna har moderniserats och byggts om år 1934 och 1979-1983, men har behållit mycket av sin ursprungliga karaktär. Färgsättningen härrör från renoveringen 2004, med två nyanser grågrönt och marmorerade speglar inramade med rött och en smal guldlist. Ursprungligen var bänkarna förmodligen målade i en pärlgrå nyans.

Den stora ALTARUPPSATSEN tillverkades 1906 efter ritningar av arkitekt Axel Lindegren. Den är utförd i trä, grundfärgen är vit med marmorerade fält och förgyllning på lister och dekorationer. Uppsatsen har en arkitektonisk uppbyggnad med stilelement hämtade från barocken, såsom två spiralvridna kolonner och ett mjukt svängt överstycke med enkla voluter. I mittfältet sitter en altartavla som förställer Kristus på korset, utförd av professor Gottfrid Kallstenius. Över tavlan sitter ett skulpterat Gudsöga omgivet av strålglans. Mitt på de spegeldekorerade flygelpartierna står skulpterade kvinnofigurer som symboliserar Tron och Hoppet. Skulpturerna är bevarade från den gamla medeltidskyrkan och tillverkades sannolikt på 1700-talet. De har ingått i en äldre altaruppsats tillsammans med krucifixet som hänger vid predikstolen samt de två änglafigurerna som är monterade på kyrkans nummertavlor.

ALTARRINGEN är hästskoformad med utsvängda ändar och avslutas med fyrkantiga fundament. Färgsättningen är lik altaruppsatsen. Barriären utgörs av svarvade marmorerade balusterdockor. Knäfall och överliggare är klädda med mörkt rödbrunt läder.

DOPFUNTEN i täljsten är kyrkans äldsta inventarium, daterad till 1200-talets senare del. Den är ursprungligen huggen i tre block. Foten ersattes 1934 med ett kalkstensfundament som är infällt i golvet. Cuppan är halvsfärisk med bandartad förtjockning vid överkanten. Uttömningshål saknas.

PREDIKSTOLEN vid korets norra sida är ursprunglig, möjligen utformad av arkitekt Fredrik Johan Åbom. Den är tillverkad av snidat trä. Korgen är åttakantig, delvis sammanbyggd med norrväggen och har en trappa mot öster. På sidopartierna återfinns ett brinnande hjärta, budtavlorna, en bibel med en palmkvist, ett latinskt klöverbladskors samt en kalk. Ovanför korgen hänger en rikt snidad baldakin som kröns av en kungakrona. Predikstolen är färgsatt i samstämmighet med resten av kyrkorummet, i grågrönt, rött och vitt, med mycket förgyllning på lister och skulpterade delar. Tidigare målerier frilades och kartlades i samband med restaureringen 2004.

LÄKTARENS bröstning har ett klassicistiskt utförande med enkla speglar. Färgställningen är densamma som på bänkkvarterens utsidor. Läktaren tillkom i samband med kyrkans uppförande och på den södra sidan finns bänkarna bevarade. År 1934 flyttades läktarbröstningen fram ungefär en meter för att skapa mer utrymme för organist och kyrkokör.

Kyrkans ORGEL byggdes 1868 av Carl Söderling som hade orgelbyggeri i Gathenhielmska huset i Göteborg. ORGELFASADEN är ursprunglig. Stommen är av trä och formen följer takvalvets båge. Den är klassicistiskt utformad med dekorelement hämtade från den klassiska tempelarkitekturen, såsom arkitrav, joniska pilastrar och äggstavslister. Fasaden kröns av förgyllda skulpterade ornament, bl.a. två lyror. Pipverket är exponerat. Grundfärgen är ljust grå med marmorerade partier i grått och i gult, fält av rött och förgyllda lister. ORGELVERKET har byggts om ett antal gånger. Det hade ursprungligen 21 stämmor som var fördelade på två manualer och en pedal. Det renoverades år 1907 av Eskil Lundén, Göteborg, samt år 1943 av Hammarbergs orgelfirma. I slutet av 1900-talet krävde den gamla träorgeln en mer omfattande renovering som genomfördes av Åkerman & Lunds Orgelbyggeri, Knivsta, år 1994. Den fick 28 stämmor, varav tio originalstämmor. Det ursprungliga orgelhuset och fasaden bevarades i originalskick.

Kyrkans LÄKTARUNDERBYGGNAD är från 2004 och inrymmer sakristia (södra sidan) samt barnrum/pentry (norra sidan). Sakristian är sluten inåt kyrkorummet medan barnrummet har väggar av glas. Trappan upp till läktaren löper längs barnrummets östra sida. SAKRISTIAN flyttades 2004 från utrymmet bakom altaruppsatsen. Det nya utrymmet har golv likt kyrkorummets, ett tak i slät panel och väggar av gipsskivor. Piscinan är flyttad från den gamla sakristian och sitter vid fönstret i den södra väggen.

VAPENHUSET har ett rödaktigt kalkstensgolv som tillkom på 1980-talet. Vid passagen mot kyrkorummet finns MÅLNINGAR av Hilma Mila, tillkomna i samband med att Joël Mila utförde takmålningen över koret. Vapenhusets väggar är putsade och målade med brutet vit kalkfärg, innertakets släta panel är linoljemålat i ljust grått. Längs de södra och norra väggarna finns väggfasta bänkar under långsmala rektangulära fönster. De okopplade fönsterbågarna sitter i djupa nischer. Innerbågarna är försedda med blyspröjsat antikglas. Bredvid entrén finns spiraltrappan upp till tornet.

För en utförligare materialgenomgång hänvisas till "Inventering av Göteborgs kyrkobyggnader, Rapport IX, Backa kyrka", Göteborgs kyrkoförvaltning, 2002, samt "Backa kyrka - beskrivning för invändig renovering/ombyggnad", Lindholm Restaurering AB 2003.