Fartygs-/båtlämning

Bärgning: Vraket kunde lokaliseras sedan fiskaren Curt Olsson fastnat med sina fiskeredskap på platsen och fattat misstankar om att det rörde sig om ett vrak. Enligt de sportdykare som hittade vraket skall det identifieras som det från kyrkoböckerna kända holländska handelsskeppet, se "övrigt".

På en bild i en tidningsartikel från 1974-07-03 poserar tre sportdykare med några bottenstockar, vilka enligt artikeln skall ha bärgats från vraket "Capella" (SMA 725A:001). Sportdykarna anmäldes för brott mot fornminneslagen, men ändrade sig och menade att skeppstimmret kom från fartyget "Hamilton", som förliste 1921 och där de även hade bärgningsrätt. Med utgångspunkt från bildmaterialt bedömde SSHM det som osannolikt att de aktuella vrakdelarna kom från ett vrak förlist så sent som 1921, vilket dykarna uppgivit. Dessutom är Hamilton byggd på kravell, medan de bärgade skeppstimren visar otvetydiga tecken på klinkkonstruktion. Ärendet överlämnades till Tullen i Västervik och länspolisen i Klalmar län. I ett lotsförhör uppgav de att skeppsdelarna kom från ett c:a 130 år gammalt vrak som låg i en farled och som de sprängde bort med tillstånd från Naturvårdsverket.

Enligt osäker uppgift skall ett batmankrus med Amsterdams vapen ha bärgats från vraket alt. på insidan av Stora Kalvö. Enligt vissa uppgiftslämnare har dock bartmankruset, som är daterat till 1600-talets första hälft, funnits i familjens ägo sedan länge, varför det skulle kunna röra sig om en gåva från någon ombord på det holländska fartyget, se "övrigt". Kruset fanns 1993 hos en familjen Nyberg på Stora Askö.

1993 påbörjade ett dykarlag från Linköping sökandet efter det holländska fartyget.

1995 bärgades en viktsats av brons på 12 m djup vid Viskär. Fyndet konserverades och förvaras på Kalmar läns museum. Enligt upphittaren är det bärgat på samma plats som vraket. Man har dock ej säkert kunna fastställa huruvida det kan knytas till vraket eller annan fast fornlämning eller är att betrakta som ett lösfynd.
Status: I tidningsartiklarna berättar sportdykarna om ett stort vrak, men senare omtalar de vrakplatsen som "platsen där vi fann 2 spant" (status 1974 resp 1995).

Vraket ligger nedsjunket i dyn.
Fyndlista: I området skall ett antal föremål och skeppstimmer ha bärgats, se bärgnings/forskningshistorik. Det är dock ovisst huruvida dessa föremål tillhör vraket.
Datering: De föremål som bärgats omkring vrakplatsen är alla äldre än 100 år. Om vraket kan identifieras som det holländska fartyget med kyrkklockan, eller knytas till bartmankruset eller den bärgade viktsatsen, är det sannolikt omkring 400 år gammal. Om vraket kan sättas i samband med de bärgade skeppstimren som föranlägge en anmälan om brott mot fornminneslagen, är vraket uppskattingsvis 100-200 år gammalt.
Övrigt: I Östra Eds kyrkokapellsinventarium från 1695 kan man läsa "Klåcka i kyrkio Tornet, köptes hijt från et Hållandz skepp som stötte på Wiskähr, uthan för Tårrö, ther Hon tilförene warit skepz klåcka."

Skytte/Eds kapell, där skeppsklockan kom att förvaras, stod färdigt 1607. Det framgår inte av det ovan citerade inventariet när skeppsklockan kom i församlingens ägo.

I kyrkboken kan man dock läsa att 1627 behövde kyrkklockan en ny klocksträng, och en dylik erhölls samma år av Olof i Stufwan. Förmodligen syftar denna uppgift på föregångaren till den inköpta skeppsklockan.

1633 byggde Håkan Tornbyggare en ny klockstapel vid kapellet. Eventuellt har man vid detta år införskaffat den holländska klockan, eftersom den gamla stapeln enligt uppgift skall ha haft två små klockor på 3,4 respektive 8 kilo.

Källorna talar också om att den holländska klockan "blef förökt och omguten Ao 1725. Från 8 till 15 lispund". Klockan skall nu ha blivit omgjuten till två s.k. primklockor. Kapellet med klockorna brann ned 1958, varvid klockorna förstördes.

Att klockan ursprungligen vägt 68 kilo (8 lispund) talar för att det handlade om ett stort skepp. Att döma av uppgifterna ur kyrkoboken är det troligt att det holländska fartyget strandat någon gång mellan 1627 och 1633. Det är emellertid inte helt säkert att det holländska fartyget sjönk efter haveriet.

"Capella" eller "Kapella" är eventuellt ett uppdiktat namn.

Om de bärgade skeppstimren kommer från Viskär är det mycket osannolikt att vraket kan identifieras som det holländska handelsfartyget med skeppsklockan, eftersom de bärgade skeppstimren uppvisar otvetydiga tecken på klinkkonstruktion.