Fartygs-/båtlämning

Status: På botten finns 5 järnkanoner, varav en ligger inklämd under ett stenblock finns på platsen. Tre av kanonerna mäter ca 200 x 30 cm och en mäter ca 150 x 20 cm. Tre av kanonerna ligger prydligt uppradade på linje, nedsjunkna i botten till lavettfästena. De andra två ligger strax intill (status 1964).

På botten finns efter bärgningen av en kanon 4 st järnkanoner, varav tre stycken mäter ca 200x30 cm och en ca 150x20 cm. En av de större ligger omgiven rullsten och skeppstimmer. En av kanonerna ligger närmare land. Vid denna finns även grovt trävirke. Ca 100 m SV från kanonerna ligger ett kraftigt, långt trästycke med en dimension av ca 40 cm bredd och 60 cm höjd. Fyndet ligger mestadels, med överkanten, ca 0,5 m ner i sjöbotten. Eventuellt kan detta timmer vara en kölstock. Spant och bottenstockar finns även (osäker uppgift). Tätt vid sidan om det eventuella kölsvinet ligger en kanon. Inte långt därifrån finns ett stort träroder, vars roderblad är knäckt ifrån roderstocken. P.g.a. sandvandring är fynden ibland tydligt synliga och ibland dolda (status 1982).
Datering: Enligt P. Dedenroth-Schou, museumsinspektör, Töjhusmuseet är den bärgade kanonen tillverkad vid Fossums Bruk i Norge, där kanoner tillverkades 1702 - 1712. Den bärgade kanonen är märkt CB, vilket skulle stå för Cai Börting, ägare av bruket.

Enligt dr Egil Lönnberg, Bofors, är kanonen svensk och troligen tillverkad på Ankarsrums bruk, tillhörigt Gillis De Besche omkring 1700.

Kanoner av denna typ kan ha använts så långt fram som 1800-talets början.
Övrigt: På ön finns stenrader som eventuellt kan vara lämningar av den gamla kyrkogården.

Skulle kanonerna komma från evakueringen av det engelska batteriet är det inte säkert att vraklämningen är kopplad till kanonerna.
Bärgning: Kanonerna lokaliserades 1964, och en av kanonerna bärgades av en dykarklubb i Karlshamn efter erhållet tillstånd. Kanonen förvarades i lavett utanför sportdykarklubben lokaler i Karlshamn. Beteckningarna på kanonen är numera bortrostade.

Vid vidare efterforskningar i området påträffades även vrakrester 1981.

Fyndlista: Bärgat av sportdykare med tillstånd 1968:
en gjutjärnskanon, förmodligen 6 pundig.

Enligt muntlig tradition har det för länge sedan förlist ett stort fartyg på platsen, då det efter strider, i skadat och svårmannövrerat skick, skulle söka lä under Hanö. Uppemot 300 man skall ha förolyckats. Enligt somliga öbor var fartyget danskt. På en karta från 1802 ligger i stranden i närheten av fynden en kyrkogård, av lokalbefolkningen känd som "danska kyrkogården". Öbor har även berättat om att de sett kreatur på vårbete sprätta upp dödskallar uppe på Grusslätten (på platsen för kyrkogården som kallats "danska kyrkogården"). Polis tillkallades och man sägs ha konstaterat att människorna skall ha varit begravda stående.

Enligt en annan tradition härstammar kanonerna från evakueringen av ett engelskt landbatteri under napoleonkriget. Den engelska befästningen som funnits på Hanö revs i början av 1800-talet.