| Beskrivning <itemDescription> |
-
1) 2) Hyttområde, 500x40-350 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 hyttruin, 1 rostugn, 1 kolhusruin, 1 dammvall, 3 slaggvarp, 4 järnvägsbankar, 2 smideshärdar(?), 4 husgrunder och 2 källare, varav 1 osäker.Hyt...
Visa hela
1) 2) Hyttområde, 500x40-350 m (NNV-SSÖ), bestående av 1 hyttruin, 1 rostugn, 1 kolhusruin, 1 dammvall, 3 slaggvarp, 4 järnvägsbankar, 2 smideshärdar(?), 4 husgrunder och 2 källare, varav 1 osäker.Hyttruin, 11x10 m (Ö-V), och intill 3 m h, bestående av en stenfoti fyra delar, byggda av tuktade gråstensblock, 1-2 m l, 0.5-0.7 mh. Det finns inga rester av masugnen bevarade. Över det SÖ hörnetoch det S bröstet, finns en tegelbyggnad, intill 7 m h.4 m V om ovanstående ärHusgrund, 47x17 m (Ö-V), 1-1.8 m h, i den SÖ och N delen av 3-4 skift tuktad gråsten, 1-1.5 m l, 0.5-0.6 m h. i övriga delar av slaggsten.2.5 m SV om ovanstående, och på andra sidan av uppfartsväg ärHusgrund, ca 14x10 m (NNV-SSÖ), med mycket diffus avgränsning. Inga tydliga grundmurar var synliga vid besiktningstillfället, men det kraftiga raseringslager som finns i husgrunden fortsätter SV omuppfartsvägen.13 m VNV om den största husgrundens SÖ hörn och i den ärRostugnsruin, rund, 6 m diam, 3.5 m h. I botten är 1 skift tuktadgråsten, resten av slaggsten.17 m SSV om hyttruinens SV hörn ärDammvall, 13 m l, 2 m br (NNV-SSÖ), och 3 m h av betong och slaggsten. Med stor sannolikhet är vattenkanalen grävd. Den S brinken till kanalen är fodrad med slaggsten från dammvallen och 9 m åt V. Den N brinken är uppbyggd av natursten i kallmur från dammvallen och 45 m åt V. På Ö sidan av dammvallen finns rester av vattenhjulskonstruktionen.5 m S om hyttruinen ärHusgrund, 21x10 m (Ö-V), med ställvis rester av ett betonggolv. Enligt uppgift revs huset 1989.I anslutning till och SÖ om ovanstående ärSlaggvarp, 140x110 m (Ö-V), 0.5-1.5 m tj, av brun hyttslagg. Varpets avgränsning är mycket osäker åt N och NÖ, där en upplagsplats för industriavfall och gårdsplan för en mekansik industri finns.10 m NÖ om ovanstående ärSlaggvarp, 110x80 m (Ö-V), 0.5-1.5 m tj, av brun hyttslagg. Varpetär delat av en grusväg (Ö-V). På varpet ligger (??G är) även en förrådsbyggnad med asfalterad plan.20 m VNV om ovanstående ärHusgrund, 60x15 m, (Ö-V), 0.2-1 m h, av slaggsten.I direkt anslutning till och N om ovanstående ärJärnvägsbank, 45 m l, 2.5-3.5 m br (NV-SÖ), 0.8 m h, uppbyggd av blågrå hyttslagg.30 m NNV om ovanstående, och på andra sidan vägkorsning ärJärnvägsbank, 60 m l, 2.5-3.5 m br, (VNV-ÖSÖ), 0.6-0.8 m h, uppbyggd av blågrå hyttslagg.I anslutning till och V om ovanstående ärKolhusruin, 140x52 m (NNV-SSÖ), längst i NNV med en kvarstående gavelvägg, 42 m l (ÖNÖ-VSV), intill 6 m h och 3 m tj, uppmurad av slaggsten. SSÖ om denna och på andra sidan av en väg är betongfundament för kolhuset, i NNV rektangulära, 3.5-4 m l, 1.5 m br och 1-1.5 m h, i 2 rader (ÖNÖ-VSV), med 3 fundament i varje rad. 3 m SSÖ om den SSÖ fundamentsraden är en vägg av slaggsten, 52 m l (ÖNÖ-VSV), 1 m br och 0.5-2 m h. SSÖ om denna vägg finns ca 50 betongfundament, mångkantiga, närmast runda, 0.8-1.5 m h.I direkt anslutning till och NNV om ovanstående ärJärnvägsbank, 125 m l, 20-40 m br (NNV-SSÖ), och 1-6 m h, uppbyggdav gråblå hyttslagg. Banken ansluter till övre delen av kolhusgaveln och har använts vid kolpåfyllning i kolhuset.10 m Ö om ovanståendes NNV del ärSlaggvarp(?), 170x60 m (ÖNÖ-VSV), 1.5-5 m h. Stort innehåll av slagg i delar av kullen, men då större delen består av tomtmark, kanen avgränsning ej göras. (G nr 12)I anslutning till och i NÖ delen av ovanstående ärKällare, plats för,. Enligt uppgift i 1963 års inventering skall en slaggstenskällare, anlagd av Näs Bruk, ha funnits här. Källarenär riven och igenfylld enligt uppgift 1990.40 m Ö om NNV delen av den största järnvägsbanken ärKällare, 20 m l, 5 m dj (Ö-V), 2 m h, välvd av slaggsten i tre valv, med separata ingångar. Källarna hör med stor sannolihet till defastigheter som står på ovanstående slaggvarp. (G nr 12)25 m VSV om kolhusruinen och på andra sidan av en grusväg ärJärnvägsbank, 40 m l, 3-4 m br (NNV-SSÖ), 1 m h, till största delen uppbyggd av brun till blågrå hyttslagg.6 m VSV om ovanstående ärJärnvägsbank, 80 m l, 3-6 m br (NNV-SSÖ), 0.2-1 m h, till vissa delar uppbyggd av brun till blågrå hyttslagg. Järnvägsbanken fortsätter åt N på andra sidan vägen och har även där visst innehåll av slagg.Golv, 25x20 m (NNÖ-SSV), av slaggsten. Även området mellan golvetoch den först beskrivna husgrunden samt området Ö och SÖ om golvetger ett intryck av att vara planerat. Funktionen på området är ejkänd, men kan möjligen vara för smidesverksamhet (se nedanstående).10 m V om ovanståendes NNÖ hörn och på andra sidan en väg ärFärskningshärd, 1.85 m br (Ö-V), 1.4 m h och med okänd längd, av tuktad gråsten, 1.3-1.85 m l, murad i 3 skift. Två fästöglor för hammare(?) av gjutjärn i den V och Ö övre kanten. Anläggningens fyllning består av sotig sand med rikligt med träkol och visst inslagav brun till svart tung slagg, troligen färskningsslagg.9 m V om ovanstående ärFärskningshärd, 2x2 m (Ö-V), 1.6 m h, av tuktad gråsten, 1.6-2 m l, murad i 3 skift. Blocket i mitten i övre skiftet på S sidan harfallit ut och ligger på marken S om anläggningen. Fyllningen är sotig med visst träkolsinnehåll.Slagg finns troligen även under och intill de byggnader som idag används av AB Näs Verkstäder. Vid en tillbyggnad av en kontorsdel gjordes en mindre undersökning.Arbetarbostäder till bruket ligger på ett slaggvarp. V om den längsta järnvägsbanken är ett brukskapell. Valsverket som tillhört NäsBruk är nu tillbyggt och tillhör Näs Verkstäder i S delen av området.Arkeologisk undersökning 1988. Beskrivningen är inte kvalitetssäkrad. Information kan saknas, vara felaktig eller inaktuell. Se även Inventeringsbok.
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
