Lägenhetsbebyggelse. Inom ett cirka 155x10-75 (NÖ-SV) meter stort område finns rester av gården Fredrikslund. Här ligger det tre husgrunder (ett bostadshus och två ekonomibyggnader) samt en källarruin och en brunn. Husgrund efter en manbyggnad, cirka 9×6 (Ö-V) meter stor och 0,2 meter hög. Den är uppförd av betong. I den norra delen finns ett spisröse utmed sidan, cirka 2×1,5 meter stort och 0,9 meter högt. Relativt nära husgrunden finns en brunn med överdel i betong, rund, cirka 1,1 meter i diameter och 0,4 meter hög. Brunnen täcks av ett betonglock med hål som i sin tur skyddas av en plåt. Brunnen är vattenförande. Husgrund efter en ekonomibyggnad (ladugård), cirka 40×10 (Ö-V) meter stor och 0,5 meter hög (0,7 meter med foderbord). Den är uppförd av betong (östra delen) samt delvis huggna/tuktade stenar (västra delen). Stenarna är cirka 0,85 meter stora. I den yttre stenramen står stenarna med ett inbördes avstånd om cirka 3 meter, men det förekommer ställvis även hel mur. I den västra delen är marken något försänkt. I det mellersta avsnittet finns det två utvändiga ramper på den södra sidan. De är båda cirka 4×3 meter stora och 0,5 meter höga samt sydsluttande. De har ett inbördes avstånd på cirka 2 meter. I den östra ingår det upp till minst 1,1 meter stora stenar/stenblock och i den västra upp till minst 1 meter stora stenar. I det nordöstra hörnet av husgrunden ligger det en hög, cirka 4×3 meter stor och 0,6 meter hög. Husgrund efter en ekonomibyggnad (uthus), uppskattningsvis cirka 5×4 (N-S) meter stor och 0,55 meter hög. Här finns idag ett förmodat spisröse, cirka 2×2 meter stort och 0,55 meter högt. Det innehåller betong och tegel. I övrigt ligger det virke, plåt, stuprör och tegelpannor på platsen. Det kan vara såväl tippat på platsen som rester av byggnaden. Källarruin, närmast intakt, cirka 8×7 (N-S) meter stor och 3 meter hög. Den är uppförd i betong med jordtäckning samt har tegeltak som dock är i dåligt skick. Ingång i söder. I källaren finns stort inslag av diverse recent material.
Fredrikslund finns markerad som en bebyggd enhet på 1909 års häradsekonomiska karta över Stalbo. Någon bebyggelse har däremot inte noterats i äldre studerat kartmaterial. Den äldsta urkunden är från åren 1881-1885 där det i Nora pastorsämbetes handlingar omnämns som en gård (SOFI). På 1960 års Ekonomiska karta finns ett bostadshus och tre ekonomibyggnader markerade i området samt två stycken ekonomibyggnader strax väster därom. Åkermarken som syns i de äldre kartorna är sedan början av 1990-talet till stor del skogsplanterad. På den häradsekonomiska kartan finns också en markering för bebyggelse (ekonomibyggnad) i det sydligaste avsnittet, men några spår efter denna har inte framkommit ovan mark.
Området har delvis varit föremål för fullständig arkeologisk utredning, men utan att fornlämning påträffats. Kulturpåverkade avsnitt noterades däremot. Ett urval av fyndmaterialet tillvaratogs; keramik (rödbränt lergods samt flintgods), hushållsglas samt en aluminiumkapsyl märkt Tärnsjö bryggeri. Fyndmaterialet kan som äldst föras till senare delen av 1800-talet, men merparten är av recent karaktär. (RAÄ dnr 321-1211-2008).