Fartygs-/båtlämning

Bärgning: Sägnen och namnet på grundet, Gyldenlöve, fick sportdykaren Björn Åkerlund intresserad, varför vederbörande ordnade en avsökning av området med protonmagnetometer. Vraket påträffades 1995 och senare samma sommar utfördes en besiktning av vraket. Besiktningen omfattade bärgning av ytligt liggande föremål samt viss slamsugning. Sommaren 1996 fortsattes arbetet med viss slamsugning samt inmätning av vraket.
En lång rad sägner finns upptecknade angående en fartygsförlisning vid Gyldenlövarna:

"Utanför Aröd ligger skäret Gyldenlöva", där en gång på 1600-talet ett danskt skepp efter att ha rövat bort kreatur från bygden blev anfallet av allmogen" (Axelsson 1976).

"Någon gång under Gyldenlöwefejden, d v s 1670-talet, hade ett danskt fartyg tagit sig in till Solbergakusten under natten. Avsikten var att bortföra Solberga böndernas kreatur, vilket också så när hade lyckats. Medan folket i bygden sov hade man lagt beslag på en hel del djur ute i betesmarkerna. Man drev sedan djuren mot kusten för att dem ombord på fartyget. Emellertid hade en dräng den kvällen varit och hälsat på sin fästmö och dröjt sig kvar ganska länge hos henne. När han skulle gå hem upptäckte han den mystiska kreatursdriften, och eftersom han förstod att allt inte stod rätt till väckte han så mycket folk han kunde i gårdarna och talade om vad som stod på. Beväpnade med knölpåkar och vad vapen de kunde få tag på begav bönderna sig ut till kusten, där danskarna just höll på att ta ombord kreaturen. Bönderna gick till angrepp och under striden råkade fartyget på det grund som sedan fick heta "Gyldenlöva". Uppenbarligen blev det en ganska dålig affär för danskarna, som förmodligen förlorade både det goda fartyget och de stulna kreaturen. Huruvida fartyget sedan kunde tas av skäret finns dock inga upplysningar om" (Axelsson 1964).

"En gång för många år sedan kom ett främmande fartyg in till Ödmåls kile i Solberga. Kanske var det någon gång på 1700-talet, kanske var det tidigare. Ombord hade man hissat en gul flagga som tecken på att någon smittsam sjukdom hade drabbat sjömännen. Det sades att det var gula febern.

Hur fartyget kommit in i kilen visste man väl inte. Möjligen hade det på något sätt drivit in dit sedan sjömännen ombord hade dött. Hur som helt vågade ingen gå ombord, utan fartyget fick ligga där och ruttna (Axelsson 1987).

"Vid gudstjänsttid den 12 november 1676 ankrade 4 fartyg utanför Tjörns östra kust. Knektar landsattes vid Rörvik och Lind och berövade därvid lagrättsman Greger Tolleson hans lösegendom och vandaliserade hans gård.

Fartygen som kommit norrifrån och tillhörde den norska skärgårdsflottan bombarderade sedan ett antal "svenskvänliga" gårdar, lättade ankar och styrde söderöver. I den hårda vinden strandade ett av fartygen på grundet "Gyllenlöva" och blev vrak.

Ett kajutskåp från vraket drev senare iland på Tjörn och togs tillvara av en bonde. Skåpet hängde sedan i köket på denna gård ända fram till 1920-talet då gården revs. Skåpet lär ha haft fyra gångjärn i mässing, med en inskription i form av korslagda två korslagda kanoner" (berättat av Annie Karlsson, Tjörn samt Bertil Nilsson, Aröd).

Fartygslämning.
Status: Vraket ligger helt nedbäddat i botten. Det enda som sticker upp är någon enstaka balk. På vrakplatsen finns även ett ansenligt stenröse vilket förmodligen är rester av fartygets last. Under detta stenröse finns sannolikt bevarade träkonstruktioner. Allt ovan sjöbottnen är avätet av skeppsmask (status 1995).