Fartygs-/båtlämning

Fartygslämning, hjulångaren VICTORIA, 1852-11-08.
Fartygslämningen är belägen omedelbart SO om skären i en sand- och grusfylld svacka mellan två mindre bergsryggar. Lämningen är grovt orienterad i Ö-V riktning. Den synliga delen av skrovkonstruktionen är omkring fyra meter bred och kan följas drygt 15 m innan den i väster försvinner ned i sand- och grusbotten. I lämningens östra del ligger ett stockankare av 2,1 m längd. Skrovet är kravellbyggt och förefaller att vara helt byggt i ek. Fartyget är fulltimrat i botten. Spanten är mellan 0,20 och 0,24 m breda och har en tjocklek av omkring 0,15 m, medan borden är 0,22 m breda och 0,10 m tjocka. Innergarneringen består av 0,25 m breda plankor som mäter mellan 0,10 och 0,12 m i tjocklek. Utmed den norra sidan löper ett 0,35 cm brett och 0,4 m högt kölsvin. På vrakplatsen finns ett flertal rör- och maskindetaljer, vilka antingen kan härröra från fartygets ångmaskin eller vara en del av lasten. Enligt MASG skall vrakrester i form av bl a porslin, kopparplåt och kol även finnas bland skären norr om vraket på ca 5 m djup.

Händelseförlopp: Sönderslaget till vrak, strandat. Hård V storm. Åtta personer omkom tjugotre kunde räddas av fyrpersonal.
Övrigt: Strandn.aukt. i Göteborg 16/11 1851 på lasten. Vrakaukt. 21/12 1852 på vraket som såldes till Alexander Kieller för 899 Rdr.

Bärgning: Dykargruppen Poseidon bärgade bronsplåt från vraket 1961. Återlokaliserat och positionsbestämt av MASG 2000.
På uppdrag av Länsstyrelsen Västra Götaland utförde Bohusläns museum i december 2001 en arkoéologisk efterundersökning och vård av lämningen efter Victoria. Insatsen föranleddes av att MASG uppmärksammat att ett flertal fornfynd låg exponerade på vrakplatsen och riskerade att stjälas eller skingras av väder och vind. Målsättningen med det arkeologiska arbetet var att ta omhand och konservera exponerade fynd, dokumentera fyndsituationen samt att utföra en översiktlig skeppsarkeologisk dokumentation av den synliga delen av fartygslämningar. Bland de bärgade föremålen märks särskilt fyra kopparmynt av okänd valör och proveniens, ett större antal hela eller delar av silver (?) bestick samt ett flertal delar av rakknivar. Vad gäller de två senare fyndkategorierna så är det troligt att de utgjort en del av fartygets last av styckegods, vilken var destinerad till Köpenhamn och Kronstadt.

Litteraturhänvisning: B. Åkerlund 1992 s. 19.
Bowen, F.C. The Sea its History and Romance. Band IV, sid 214 (foto på fartyget)
GHT 1852-11-20.
Aftonbladet 1852-11-18.
Bohusläns museum, dnr 114/03 K. Slutmeddelande, planskiss, diabilder, videoupptagning samt fynddokumentation.