Grav- och boplatsområde

Grav- och boplatsområde, delundersökt, ursprungligen ca 120x30-40 m (NV-SÖ), nu kvarliggande ca 40x60 m (N-S) i öster. Den undersökta delen bestående av ca 450 boplatsanläggningar och 36 gravar, varav 35 är undersökta och borttagna år 1988-1989. Det kvarvarande röset (ursprungligen registrerad som Norrsunda 16:1) är runt, ca 10 m diam och intill 1 m högt. Övermossad fyllning av i allmänhet 0,5-1 m st stenar. Eventuell kantkedja, av 0,4-1 m stora, kantlagda stenar. Lagt direkt på en flack berghäll, vilket ger den ett skenbart högre intryck. Öster om röset finns en möjlig, flack stensättning.

Gravarna var belägna i områdets Ö del och utgjordes av 1 röse, 5 runda stensättningar, 3 oregelbundna stensättningar och 27 flatmarksgravar. De runda stensättningarna var 2-6,5 m i diam och 0,2-0,7 m höga, av 0,1-0,6 m stora stenar. De oregelbundna stensättningarna var 1-2,5 m stora och 0,1-0,3 m höga, av 0,05-0,3 m stora stenar. Flatmarksgravarna utgjordes av urnebengropar och urnebrandgropar. Fynden utgjordes av 2 agraffknappar, 2 bronsnålar, glaspärlor, kamfragment, keramik, kvartsavslag och brända ben. 14C-datering: förromersk järnålder - folkvandringstid, d.v.s. ca 500 f.Kr. - 600 e.Kr.

Boplatslämningarna utgjordes av 2 långhus, ca 70 härdar, ca 200 stolphål, ca 60 gropar, 1 skärvstensflak, 1 ränna, sotfläckar och osäkra stolphål. Långhusen var belägna i områdets V del. De var 22x5,5-6,5 m respektive 13x5,5 m och treskeppiga. Skärvstenshögen var ca 5 m i diam och 0,4 m högt, med fyllning av skörbränd och skärvig sten samt mörk jord med smärre sotkoncentrationer. Fynden utgjordes bl.a. av 1 skifferbryne, 1 knacksten, keramik, bränd lera, brända ben och förkolnad säd. 14C-datering: ca 800 f.Kr. - 560 e.Kr., dvs yngre bronsålder - folkvandringstid. Området norr, söder och öster om röset ingick inte i undersökningsområdet.

Belägen i anslutning till hägnadssystemet Norrsunda 242, ca 20 m S om Norrsunda 137:1 och ca 20 m N om Norrsunda 89:1. (RAÄ dnr 321-4222-2003).