Hammarområde

Hammarområde, 440 x 150 (NV–SÖ), bestående av 1 hammare, 1 uppgift om hammare, 1 labbi, 1 kvarn, 1 kraftstation, 5 husgrunder historisk tid, 1 uppgift om såg, 1 uppgift om kvarn, 1 järnbod, 1 hjulgrav, 1 kanal, 1 trätub, 2 dammvallar, 1 kraftstation och 1 uppgift
om kolugnar.
Övre dammen kallas Rågärdsdammen är av modern konstruktion men damm har funnit på platsen sedan 1700-talets mitt och troligen finns äldre element kvar under betongen. Från dammen utgår en kanal.
Kanalen, ca 60 m lång (NV–SÖ), 2,5–3,5 m bred och 1,2–2 m djup, kallmurad av 3–4 skikt kilad sten på vissa partier, 0,5–1 m långa och 0,35–0,5 m höga, och 5–6 skikt natursten på vissa partier, 0,35–0,6 m stora, men enbart natursten i SÖ delen, där en del på NÖ sidan ån byggts som en glacismur. Betongförstärkning i de NV 20 m vid övre dammen. På den NÖ kanalkanten är gjutna stöd för trätuben, och troligen har delar av kanalens krön plockats bort. I kanalens botten ligger en lagersten av granit. Kanalen övergår i en naturlig åfåra.
Hammaren är en stående byggnad, 32 x 22 m (NV–SÖ), intill och NÖ om å. Här fanns en stångjärnssmedja 1753, av vilken grundstenar och -murar kan vara kvar idag. Hammaren kallas övre Hammaren. Byggnaden var utsatt för brand 1930 och 1937 men återuppbyggdes.
Intill och nedströms övre hammaren NÖ om ån byggdes en till hammare 1793, vilken utnyttjade samma vattenränna. Den exakta platsen för den hammaren är oklar.
Ca 8 m SÖ om övre hammaren är ett labbi , 15 x 9 m (NÖ–SV), en stående byggnad med en utställning om bruket, ett litet bruksmuseum. Labbit byggdes om till varmbadhus på 1920-talet. På samma plats fanns 1822 en annan byggnad, möjligen en mindre smedja eller
kvarn.
Kolhuset till övre hammaren låg intill och SV om ån, mitt emot labbit. Det äldsta kolhuset från senast 1822 var ca 30 x 12 m (NÖ–SV), oklart om det finns något kvar av det. Det yngrekolhuset från oklar tid men fanns på plats senast 1919, var ca 40 x 20 (NV–SÖ) och stod
parallellt med ån och har kvar ett 30-tal grundstenar 0,5 x 0,5 m stora och intill 1 m höga, enkelt kilad sten, med rundsmidda 0,2 m höga järnstag. I grundens NV ände finns 3 jordkällare av slaggsten. År 1856 var en vinkelbyggnad på platsen. Kolhusgrunden örtbeväxt.
Kvarnen, ca 100 m SÖ om labbit på åns NÖ sida, 12 x 9 m (NV–SÖ). På platsen fanns en kvarn senast på 1790-talet, och ett manufakturverk senast 1822. Även en såg kan ha funnits här intill på 1790-talet. En ny kvarn byggdes på samma plats 1874, och gjordes om till klensmedja
1930 med en kraftstation med generator i nedre våningen. Delar av den äldsta kvarnen eller manufakturverket kan finnas kvar i befintlig byggnad idag.
Hjulgravens NV ände börjar vid brofundament som ligger strax uppströms kvarnen/klensmedjan. Hjulgraven är ca 30 m lång (NV–SÖ), men mestadels raserad vid byggande av trätuben. Kilade stenar, 0,5–1,5 m långa finns kvar. Hjulgraven är 1,5 m bred och 0,7– 1,2 m
djup, kallmurad av 4–5 skikt kilad sten, och avslutas ca 7 m SÖ om smedjan.
Intill och SÖ om smedjan är en husgrund, historisk tid, 6 x 6 m stor av cement med en elstolpe på. Detta är grunden efter ett slakteri.
Dammvall, belägen på vardera sidan av ån och är på SV sidan ca 20 m lång (NÖ–SV), 4 m bred och intill 2 m hög. Kallmurad i intill 5 skikt av kilad sten, 0,5–1 m långa och intill 0,4 m höga. På NÖ sidan, ca 12 m lång (NÖ–SV), 2–3 m bred och 1–1,5 m hög, kallmurad av 0,4–0,6 m stora stenar, en del natursten, en del kilad sten. Har skadats genom att trätuben från 1937 brutit genom denna varvid småsten lagts uppe på vallen och ett ca 4 m brett parti av vallen grävts bort. Dammen vid mellanhammaren hade tre utskov på 1930- och 1940-talen. I det NÖ utskovet gick en äldre trätub genom, fram till den till smedja ombyggda kvarnen. Dammen var intakt 1945 enligt fotografier. Senare har en grövre trätub brutit igenom dammvallen.
Mellanhammaren med tysksmide, kanske 20 x 12 m (NV–SÖ) fanns intill och SV om ån, mitt emot kvarnen/manufakturverket. Hammaren uppfördes senast 1822, och revs 1923. Den ska ha kallats ”Brödlösa”.
En såg ska ha legat i närheten av mellanhammaren eller kvarnen senast 1793.
Intill och SV om mellanhammaren fanns dels en klensmedja med spikhammare, dels ett kolhus, troligen i samma storlek som den vid övre hammaren.
En kvarn byggdes 1874 på SV stranden vid mellanfallet.
Järnboden, 17 x 10 m (NÖ–SV) ligger intill och SV om ån och strax nedströms där mellanhammaren ska ha legat. Järnboden byggdes om till garage 1915. SV om järnboden låg kolhuset.
Dammvall. På NÖ sidan ca 24 m lång (NÖ–SV), 5 m bred och ca 4 m hög mot åsidan, kallmurad av 5–9 skikt kilad sten, 0,5–1,5 m långa. Dammen har även fungerat som bro och vid påfarten har en förstärkning gjort så ytan består av en ca 20 x 20 m stor förhöjning, inklusive
dammvallen. På SV sidan är dammen oklar, möjligen 3 m av dammen kvar. Dammvallen har en 4 m bred öppning med rakt avslutade kanter. I öppningen går trätuben lagd på betongstöd och med betongförstärkning mot den NÖ dammkanten.
Nedre hammaren, ca 20 x 20 m stor stengrund och ca 4 m hög mot åsidan, kallmurad av 5–6 skikt kilad sten, 0,5–1,5 m långa. Nedre hammaren från 1783 byggdes vid nedre fallet, ca 130 m SÖ om kvarnen/kraftstationen på åns NÖ sida. Hammaren kallades i folkmun för
”Bulltoma”, övergavs 1921 och revs 1923.
Kolhus fanns NÖ om nedre hammaren senast 1822, ca 40 x 10 m (NV–SÖ). Fanns kvar till in på 1960-talet. Skadat i NV delen av sentida infiltrationsbädd.
Intill och NÖ om nedre hammaren fanns 1822 en mindre byggnad av oklar funktion.
Såg, grund kvar, ca 10 m lång (NV–SÖ), 0,5–0,6 m bred och 1–1,5 m hög, kallmurad i 3–4 skikt kilad sten, intill 0,6 m långa och 0,4 m höga. Stökigt område, kan vara fler delar av grund kvar. Moss- och slybeväxt. Belägen parallellt med och ca 8 m SV om å. Sågen byggd
1875 och riven 1958 fanns mitt emot nedre hammaren på SV sidan ån.
Strandskoning, ca 40 m lång (NV–SÖ), 0,5 m bred och 0,8 m hög, kallmurad i 2 skikt kilad sten och natursten, 0,4–0,8 m långa och 0,4 m höga. Moss och slybeväxt. Belägen intill och SV om å. SV om strandskoningen bildas en sänka vilken skulle kunnat fungera som kanal för
timmerstockar till sågen strax intill.
En husgrund, historisk tid 8 x 8 m, av 0,5 x 0,5 m stora och ca 1 m höga slaggstensfundament, med stag av järn. Intill och S om nedre dammens S strand samt SV om sågen. Oklar funktion, kan vara en del av sågen. En byggnad fanns här 1856, och en byggnad fanns kvar
till in på 1960-talet. Det kan vara samma byggnad.
Kraftstationen, 11 x 6 m (NÖ–SV), vid nedre dammen byggdes först som blåsmaskinshus till nedre hammaren, byggdes om till bårhus 1930 och till kraftstation 1937.
Intill och SÖ om kraftstationen låg tidigare ett labbi som hörde till nedre hammaren.
Trätub, ca 350 m lång (NV–SÖ), ca 1,2 m i diameter börjar vid övre dammens NÖ öppning och ansluter till kraftstationen vid nedre dammen. Tuben byggdes 1937 och går delvis i kanalkanten, delvis en bit upp på land. Den går igenom en äldre dammvall vid mellanhammaren och har skadat denna. Tuben går även genom ett äldre dammutskov vid nedre dammen. Tuben har skadat kanalens NÖ kant vid Övre hammaren genom gjutna stöd på denna.