Fartygs-/båtlämning

Händelseförlopp: Kocken hade allt sedan avresan haft svåra magplågor. När man två dagar senare bunkrade i Hook of Holland tillkallades en doktor, som bedömde sjukdomen som livshotande. Då resan till hemorten endast beräknades ta två dagar, ansåg doktorn emellertid att det bästa vore om den sjuke fortsatte resan för att vid ankomsten få vård vid hemorten, istället för att man tog honom iland. Man avgick från bunkerstationen senare samma dag och resan fortsatte under gynnsamma förhållanden. Vinden var svag, men luften var något disig. Följande dag förflöt resan utan något problem. Nästa dag blev man något osäker på sin position. Under natten såg man inte det fyrljus som borde ha kommit från Höjens fyr, men utifrån död räkning, sjögången och mötena med fartyg på kontrakurs trodde man sig ändå ha navigerat rätt och passerat Skagen. Då kockens tillstånd hade försämrats ville man inte gärna stanna maskinen för att företaga lodning, eller erhålla säkra pejlingar. Vid halv sextiden på morgonen försämrades emellertid sikten och man skulle just till att loda, då fartyget törnade på grund. Maskinen stoppades omedelbart, och upprepade nödsignaler gavs med ångvisslan. Besättningen kallades på däck och fick order om klargöring av livbåtarna. Förrummet undersöktes och befanns vara svårt läck på babords sida. Maskinen sattes igång för att försöka hålla kvar fartyget mot land. Tre män, som befunnit sig i fartygets närhet och observerat nödsignalerna, anlände och upplyste besättningen om att man befann sig på Ussholmen. De tre männen gav sig av för att meddela rederi och tillkalla bärgningsbolag. Under tiden sjösattes babords livbåt, och en lejdare lades ut från fördäck till land. De som inte behövdes ombord gick iland på holmen, medtagandes en del effekter. Några timmar senare anlände två bärgningsfartyg till haveristen. Då förskeppet nu hade vattenfyllts till den grad att propellern var ovanför vattenytan och fartyget riskerade att glida av grundet och sjunka, förtöjde man det med två wires till land. Man försökte pumpa fartyget läns samt täta det från insidan med hjälp av dykare, men detta misslyckades, och vid midnatt avslutades bärgningsförsöken. Under nattens lopp ökade vinden och sjön. Fartyget högg hårt mot grundet och man befarade att wirarna skulle springa och fartyget glida av grundet och sjunka. Bogserbåten vågade heller inte riskera att ligga kvar längs haveristens sida, och hela besättningen från haveristen togs därför omborg på bärgningsfartyg, varpå man lämnade olycksplatsen. Under veckan stomade det svårt och aktern sjönk. Endast däckbyggnad och en bit av fören var ovan vattenytan. Till slut gled fartyget ut från grundet och sjönk på djupt vatten.

Historik: Levererades i april 1921 till beställaren, Förnyade Ångfartygs Ab Götha, Göteborg och fick namnet Ardennia.
Maskineri: T 3Cy 18 1/2", 29 1/8" & 48" x 33 1/16", 750 hästkrafter, tillverkad av varvet.
Fartyget råkade ut för en hel del större och smärre missöden innan hon blev vrak. 1922 grundstötte hon. 1923 ådrog hon sig plåt- propeller och ovanbordsskador. 1924 rapporterade hon åter plåtskador. 1925 kolliderade hon med Jellicoe Rose med ovanbordsskador som följd. 1926 kolliderade hon med en brygga. Eventuellt kolliderade hon ännu en gång samma år. Skadorna det här året var plåtskador, ovanbordsskador samt mindre bottenskada. 1927 kolliderade hon med en kaj i Göteborg. Hon högg även mot kaj i Lysekil, fick ovanbordsskador och sprang läck. Dessutom förlorade hon sitt ankare. 1928 ådrog hon sig ovanbordsskador på resa mellan Göteborg och Amsterdam. 1929 rapporterades en propellerskada, en kollision m.m. På resa mellan Göteborg och Rouen samma år hade hon grundkänning och fick ovanbordsskador. Hon fick även en propellerskada genom kollision med en pråm under förhalning i Göteborg. I mars 1930, på väg in till Malmö, hade hon grundkänning. I november ådrog hon sig ovanbordsskador på resa mellan Halmstad och Rouen. 1931, i januari, kolliderade hon med läktraren Loncon i Antwerpen. Samma månad fick hon plåtskador efter att (2 ggr?) ha kolliderat med en bro i Antverpen. 1932, i januari, kolliderade hon med läktare i Rouen. I oktober förlorade hon ankare och kätting och i november rapporteras plåtskador. I januari 1933 fick hon propellerskador efter att ha kolliderat med en boj vid kaj. I oktober råkade hon ut för ovanbordsskador och ytterligare haverier rapporteras i november och december. 1934 rapporteras innan förlisningen haverier i maj, juni och augusti.

Besättningslista:
A. F. Anderson, befälhavare
J. Lindberg, styrman
P. Berg, styrman
I. Krokström, maskinist
O. Thörn, maskinist
T. Hanson, båtsman
G. Johanson, timmerman
I. Karlson, matros
H. Martinson, matros
A. Thelin, lättmatros
A. Franzén, lättmatros
E. Olsson, styrman
R. Bengtson, smörjare?
T. Falk, eldare
K. Karlsson, eldare
A. Mattson, eldare
S. Olsson, kollämpare
M. Karlson, förestånderska
H. Johanson, kock
B. Johanson, mässpojk
samt två konsulatpassagerare.

Dykning: Ankra i naturhamn på Ussholmens SO sida. Promenera sedan med utrustning tvärs över ön, och gå ned skrevan där. Simmar man ut snett till höger vid mynningen träffar man på stora plåtar och andra spillror. Akterskeppet och ångpannorna är någorlunda intakta. Dykdjup 20 m vid aktern.

Fartygslämning, ångfartyget ARDENNIA, 1934-12-09.
Dimensioner och byggnadsår: 77.5x11.7x5.0 m, stål, 1921. Last av styckegods.
Status: Vraket är spritt över ett stort område, men aktern är någorlunda intakt och sticker lodrätt upp ca 6 m från botten. Midskepps är vraket jämnat med botten. Propelleraxel och ångpannor är kvar (status 2000). Vrakrester i form av bl a plåtar, balkar och diverse stålkonstruktioner. Bärgningar: Efter förlisningen köpte Marstrands Mekaniska Verkstad vraket och satte igång med att bärga inventarier från det. Vinchar, motorer och delar av maskinen och inventarierna har bärgats.