Bytomt/gårdstomt

Gårdstomt, efter Breda gård, ca 135x90-130 m (NÖ-SV), delundersökt och borttagen. Bestående av minst 8 husgrunder, varav 1 jordkällare och 1 med möjligt spisröse, 1 husgrundsterrass, 7 terrasseringar, 2 murar, 1 färdväg, 1 röjningsröse och odlingsytor/trädgårdsland.
Husgrunderna är ca 3-13x2-8 m (NNÖ-SSV, ÖNÖ-VSV, NNV-SSÖ, N-S, NV-SÖ) och 0,1-0,5 m h, med syllar uppbyggda av ca 0,4-0,9 m st stenar i en till två skift. Delvis övertorvade. Det eventuella spisröset är ca 2 m diam. Jordkällaren är ca 7x7 m (NÖ-SV), 0,5-2 m h och murad av 0,5-0,8 m st stenar.
Husgrundsterrassen är ca 15x6-8 m (N-S) och upptill 1,2 m h med stödmurar av 0,3-1,1 m st stenar i tre-fyra skift.
De terrasserade ytorna är 5-36x3-25 m (NÖ-SV, NV-SÖ, VNV-ÖSÖ), ca 0,4-2 m h och terrasskanterna ca 4-30 m l (NNV-SSÖ och N-S) och ca 0,3-1,7 m h.
En av murarna är en stödmur av betong, ca 11x0,25 m (NÖ-SV), 0,2-0,5 m h och den andra en 21 m l mur (VNV-ÖSÖ), 1-1,4 m br och 0,4-1,4 m h, uppförd av 0,4-1 m st stenar i upp till fyra skift.
Färdvägen är en 43 m l (NÖ-SV), 4 m br och 0,9 m h vägbank, bestående av en stödmur av 0,3-1,4 m st stenar och block längs den Ö sidan.
Odlingsytorna är ca 25-48x5-32 m (N-S, NV-SÖ, NNV-SSÖ, V-Ö) och röjningsröset, ca 7x5 m (NNV-SSÖ) och 0,3-0,4 m h av 0,3-0,7 m st stenar.

Äldre beskrivning:
Bebyggelselämningar, efter (tidigare torp) Breda gård inom ett ca120x100 m (NV-SÖ) st område, bestående av minst tre grunder efter bostadshus, en ladugårdsgrund samt ytterligare minst två obestämbara grunder efter uthus, och terrasseringar, en väg samt en fruktträdgård. Bevuxen med syrenbuskar och två lönnar m m. Hela området är täckt av den för gårds -och bytomter karaktäristiska höga och täta gräsvegetationen.

Tillägg: Arkeologikonsult utförde en arkeologisk förundersökning av den registrerade gårdslämningen Breda (RAÄ Spånga 235:1) i Spånga socken under våren 2016. Större delen av fornlämningen banades av med undantag för ytor som konstaterades sakna lämningar eller var utschaktade samt ytor vid träd som skulle bevaras. Målet med förundersökningen var att bestämma fornlämningens karaktär, omfattning och relativa datering.

Det äldsta skriftliga belägget för Breda är i Jordeboken från år 1539 där det redovisas som ett torp. I kartmaterialet framträder Breda gård först på en topografisk uppmätning över Spånga från år 1844 och det är först nu som gården med säkerhet kan lokaliseras till det fornlämningsmarkerade området. Under andra halvan av 1800-talet bodde bonden Carl Johan Blomberg med familj på Breda gård. Han skrev En bondes dagbok 1878-1884 där han berättar om det dagliga livet på gården under slutet av 1800-talet. I början av 1900-talet hyr Spånga kommun en byggnad vid Breda gård där man inrättar en epidemisjukstuga.

Lämningar efter Breda gård framkom inom hela undersökningsområdet i form av hus- och källargrunder, terrassmurar, odlings- och fruktträdgårdsytor och vägar. Merparten av bebyggelselämningarna dateras till efter 1850 och flertalet av byggnaderna som påträffades finns med på Häradskartan från 1901-1906 och/eller Ekonomiska kartan från 1951. I anslutning till flera av byggnaderna fanns avfallsgropar som var fyllda med sopor från första halvan av 1900-talet. En källargrund och två stycken husgrunder gick inte att datera närmare än till 1800-talet. Fynden från anläggningarna utgjordes bland annat av mynt, buteljglas och keramikskärvor vilka dateras till 1800-1900-tal. Det äldsta fyndet utgjordes av ett kopparmynt från 1700-talet. Myntet hittades i ett omrört lager i anslutning till en stensyll där man även påträffade glas- och keramikskärvor från 1800-talet.

I undersökningsområdets norra del fanns en omfattande terrassering som avgränsades av en upp till 2 meter hög mur. Med syfte att försöka fastställa när terrasseringen anläggs grävdes två sökschakt genom den här ytan. I nedre delen av utfyllnadsmassorna hittades delar av en flintgodstallrik som tillverkades vid Gustavsbergs porslinsfabrik mellan åren 1887-1939. På den Ekonomiska kartan är terrasseringen markerat som del av en begränsning av en fruktträdgård. Den massiva terrasseringsmuren anläggs i början av 1900-talet och förmodligen i samband med att epidemisjukstugan inrättas. Terrasseringen kan då ha fungerat som ett rekreationsområde där patienterna fick ren och frisk luft.