| Beskrivning <itemDescription> |
-
1) Minnessten, kalksten, 1,7 m h, 0,6 m br (Ö-V) och 0,2 m tj re st i ett jordtäckt, i N synligt postament, 0,2 m h av kalksten. I en sänkt, planhuggen, reltangulär yta, 0,49 m l och 0,4 m h i de n åt N vända sidan är inhugget texten: "I KOLMODI N SUPERINTENDENT I VISBY 1692 DIKTADE HÄR PSALM: "Den blomstrings erg, närmast vinkelformad, 3,5 m (NV-SÖ) där den SÖ delen, 2 m är en häl...
Visa hela
1) Minnessten, kalksten, 1,7 m h, 0,6 m br (Ö-V) och 0,2 m tj re st i ett jordtäckt, i N synligt postament, 0,2 m h av kalksten. I en sänkt, planhuggen, reltangulär yta, 0,49 m l och 0,4 m h i de n åt N vända sidan är inhugget texten: "I KOLMODI N SUPERINTENDENT I VISBY 1692 DIKTADE HÄR PSALM: "Den blomstrings erg, närmast vinkelformad, 3,5 m (NV-SÖ) där den SÖ delen, 2 m är en hällspringa, 0,05-0,3 m br och utgör källflödet, 2,5 m (SV-NÖ ), 1 m br och 0,9 m dj, varav 0,75 m vatten. Avlopp V. (sidan åt N). På botten talrika silvermynt. Vid NV kanten en stor mångstamm ig pil. Naturminne. Skyltad av Skogsvårdsstyrelsen. Mitt emellan 1 och 2 är ett trappsteg av kalksten, 0,85 m l och 0,15 m h. 3 m Ö om källan är ett utskjutande hällparti, 0,8 m h, med delvis hug gen åt V halvcirkelformad kant och planhuggen översida 1,5 m l (S V-NÖ) och 0,8 m synlig br.
Stäng
|
| Tradition <itemDescription> |
-
Sägen från Hångers källa Raä 310:1976. Från gården Hångers (Nu uin 130 m S om Ganns ödekyrka och 500 m NNÖ om källan) sändes en flicka till källan efter vatten. När hon kom dit fick hon se en g umma, ...
Visa hela
Sägen från Hångers källa Raä 310:1976. Från gården Hångers (Nu uin 130 m S om Ganns ödekyrka och 500 m NNÖ om källan) sändes en flicka till källan efter vatten. När hon kom dit fick hon se en g umma, som satt på den planhuggna, halvcirkelformade hällen (3 m Ö om källan) till vänster om källan och putsade en hel massa silve rsaker. Gumman var vänlig och samtalade med flickan. Efter en stu nd pekade flickan på en bägare av silver och frågade: "En sådan k an jag väl få?" Då ändrade gumman utseende och började stirra på flickan. De förut goda ögonen blev elaka och hon såg häx- eller t rollpackaaktig ut. Då blev flickan rädd och sprang hem. Modern fö ljde henne tillbaka för att hämta vattenhinkarna och se om gumman var kvar. Hinkarna stod där, och på hällen stod silverbägaren, m en gumman var borta. Ingen annan har sett henne. De tog bägaren m ed sig hem, men fadern ville inte ha "sånt trolltyg" i sitt hus, så han gick till prästen med den, och den lär ännu ingå i Lärbro kyrkas kyrksilver, dit den sedan fördes. ----o---- När sedan Knut Pettersson plöjde upp en silverskatt 1917 ca 150 m VSV om källan sa folket i trakten, det som alla sa när man 1975 fann "Stavars skatt" i Burs. "Där ser man, sägner om skatter skall man inte all tid skratta åt, man kan finna dom vid platsen, som sägnen är knut 7, Albert (Jakobsson) Tängeskog f. 1903 och Mia Karlsson (f. Gard ell vid Sudervange, min faster) nu Angelbos Lärbro f. ca 1899. Lä rbro den 10/8-1976 Bertil Gardell.Den har varit hälso- och offerk älla redan på hednisk tid. (B G. född vid Sudervange. 1 km ÖSÖ).
Stäng
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
