LORENSBERG OCH VASASTADEN

LORENSBERG - VASASTADEN

STADSDELARNAS HISTORIA

FÖRE 1866
Den mark som idag är stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden ingick i Göteborgs stadsägor från grundläggningen. De första 200 åren utnyttjades den som betesmark eller arrenderades ut som landerier till enskilda borgare som drev jordbruk.
En landsväg, nuvarande Södra Vägen, ledde in till staden. Längs den planterades redan 1788 en allé, Gamla Allén. I samband med att befästningarna runt själva staden revs anlades Nya Allén 1823-27. Mellan denna och vallgraven skapades ett "grönstråk" som omfattade Kungsparken m m.
Inom östra delen som i huvudsak motsvarar nuvarande stadsdelen Lorensberg låg i början av 1800-talet flera landerier med herrgårdsliknande gårdsanläggningar. Det var bl a Lorensberg, Götaberg, Kristinelund och Johanneberg. I den västra delen fanns bara några enstaka hus.
Omkring 1840 började en rad villor att byggas vid Nya Alléns östra del. Längs några småvägar i västra delen (Kallens gata och Kalvgatan) växte en grupp små enkla bostadshus av trä fram (nuvarande Vasaplatsen) och cirka 2 000 personer bodde i området 1865.

1866-1905
Omkring 1860 var kvarteren innanför vallgraven helt utbyggda och nya områden behövdes för den växande staden. En stadsplanetävling för Göteborgs utvidgning utlystes 1861 och 1862-66 utarbetades en plan.
Marken söder om den gamla staden, nuvarande stadsdelarna Lorensberg och Vasastaden, var den centrala delen i planen. Den reserverades för ett förnämt bostadsområde med stora stenhus. Kungsportsavenyn, Vasagatan, Vasaplatsen och Vasaparken var planens viktigaste stråk och platser.
Planen förutsatte att all befintlig bebyggelse även de relativt nya villorna skulle rivas. Nya områden med villor föreslogs därför utanför stenhuskvarteren i söder och öster. Denna del ändrades senare och istället fastställdes 1877 en ny plan för villabebyggelse i sydväst, vid Föreningsgatan. Även andra revideringar av planen gjordes, bl a i kvarteret Enen där villor ersattes med höga stenhus. Utbyggnaden genomfördes 1868-1905 och vid sekelskiftet hade området omkring 10 000 invånare.

1905-1935
År 1901 utlystes åter en stor allmän stadsplanetävling. Denna gång gällde det avslutningen av Kungsportsavenyn och en fortsatt utbyggnad söderut. Segrare blev de välkända arkitekterna P O Hallman och F Sundbärg. Deras projekt bearbetades sedan och en plan lades fram 1904, men den genomfördes endast delvis.
Stadsingenjören A Lilienberg tillträdde sin tjänst i Göteborg 1907 och började då genast att bearbeta 1904 års plan. I den nya planen som blev klar cirka 1910 ingick bl.a. Lorensbergs villaområde och Götaplatsen.
Utbyggnaden av de nya delarna pågick fram till 1935 och omfattade framför allt bostadshus av sten. Ett undantag var Erik Dahlbergsgatans södra del där landshövdingehus uppfördes i anslutning till arbetarstadsdelen Landala. Flera påkostade allmänna byggnader tillkom också, främst inom stråket Vasaparken -Götaplatsen - Renströmsparken.
Ett viktigt årtal i områdets historia är 1923 då Göteborgs 300-årsjubileum firades med en utställning. En stor del av anläggningarna låg kring Götaplatsen och nuvarande Renströmsparken. Den första utbyggnaden av Götaplatsen genomfördes 1923 och utställningens huvudentré låg här. Götaplatsen fullbordades på 1930-talet då Stadsteatern och Konserthuset tillkom.

FÖRÄNDRAT - BEVARAT
Inom stadsdelarna Vasastaden och Lorensberg har en viss förnyelse genomförts efter 1935. Enstaka byggnader och även hela kvarter har ersatts med nya, framför allt längs Kungsportsavenyn. Området har också kompletterats med några få större nybyggnader och tillbyggnader, men miljöerna från de olika utbyggnadsepokerna är som helhet mycket välbevarade. Av den äldsta bebyggelsen återstår Johannebergs landeri och rester av parker som tillhört andra landerier.
Större delen av bebyggelsen inom stadsdelarna har ett högt kulturhistoriskt värde.