GODEGÅRDS KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

Socknen
Godegård är en medeltida socken och omtalas under 1200-talet som Godegarda. Den ligger inom norra skogsbygden med Östergötlands bergslag och gränsar i nordväst mot Närke. Här rinner Finspångsån (Godegårdsån) upp och bildar mindre vattenfall vid Godegård och De Geersfors. Enligt Anton Ridderstads ”Historiskt, geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland” från 1875-77 var socknen ”i afseende på jordmonen den minst lyckigt lottade inom provinsen. Åkern är mager, och man har ända till senaste tider måst hitföra säd från slättlandet, för att fylla behovet.” Jordbruket har även senare kompletterats med skogsbruk och andra näringar. Godegårds socken har tidigare varit bergslag och bergshanteringen har ett medeltida ursprung. Tillgången på malm avtog vid mitten av 1600-talet och 1691 upphörde Godegård att vara bergslag. Förutom järnhanteringen har socknen även berörts av zinkgruvorna i Hammars socken, Närke. Godegårds säteri och bruk, ca 2 km från kyrkan uppströms Godegårdsån, var den största egendomen i socknen. Godegårds bruk hade i början av 1700-talet större järntillverkning än något annat östgötskt bruk, men verksamheten lades ner 1896. Bland ägarna till säteriet märks släkterna de Geer och Grill. Delar av bebyggelsen vid Godegårds säteri är byggnadsminnesförklarad. Järnbruk fanns även vid de Geersfors, även kallat Qvarnshammar. Järnvägen Mjölby-Hallsberg invigdes 1873 och kring Godegårds station ca 2 km norr om kyrkan växte ett samhälle fram.

Kyrkomiljön
Godegårds kyrka ligger relativt lågt på den s k Godegårdsslätten strax väster om Godegårdsån. Kyrkogården begränsas i öster av ån och i väster av järnvägen Mjölby-Hallsberg. Väster om järnvägen är det öppen mark. Norr om kyrkan, invid kyrkplanen, ligger i väster den f d skolan omgiven av en stor trädgård och i öster f d kyrkstallet och klockarebostaden. Den f d kyrkskolan byggdes 1901. Den är i 1½ våning med spritputsade ljusa fasader med frontespis på långsidorna och sadeltak täckt med tvåkupiga röda betongpannor. Huvudingången är från öster. Det f d kyrkstallet är en låg byggnad med rödfärgade fasader av locklistpanel. Sadeltaket är täckt med tvåkupiga röda betongpannor. De små fönstren har kryssformad spröjsning och dekorativa vitmålade foder. Kyrkstallet används nu som förråd för kyrkan/kyrkogården och här förvaras bl a borttagna kyrkogårdsgrindar. Enstaka hästspiltor finns kvar. För några år sedan förlängdes byggnaden och den nya delen innehåller personalutrymmen. I söder ligger den f d klockarebostaden som nu används bl a som pastorsexpedition. Det är en byggnad i 1 ½ våning med rödfärgade fasader av locklistpanel och sadeltak täckt med enkupigt rött tegel. I väster finns en veranda med vitmålat räcke. Enligt häradsekonomiska kartan från 1868-77 fanns även fattighus och handelsbod invid kyrkan förutom klockarebostaden. Prästgården ligger i Höka norr om stationssamhället.