TUNS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

TUNS KYRKA är belägen i Tuns socken vid Vänern, ca 30 km västsydväst om Lidköping. Landskapet består huvudsakligen av fullåkersbygd. Tuns by ligger på en markerad moränås, omgiven av slättmark. Socknen är rik på fornlämningar, bland annat bronsåldersrösen samt 11 gravfält huvudsakligen från järnåldern. Runt den gamla kyrkbyn har ett villasamhälle med lanthandel mm vuxit fram under 1900-talet. En bidragande orsak till utvecklingen var Lidköpings - Kållands järnväg. Järnvägen, anlagd 1908 och nedlagd 1938, hade sin slutstation i Tun. 1940 förlades F7 till Såtenäs två km nordväst om Tun. Detta medförde nybyggnationer i Tuns kyrkby, men även uppförandet av Såtenäs villastad öster om Såtenäs flygflottilj. Större delen av villastaden är idag riven. Såtenäs säteri från 1790-talet omges av flera ekonomibyggnader samt en park. I en äldre flygelbyggnad inrymdes 1864 -1903 Skaraborgs läns hushållningssällskaps skola för rättare.

Tuns kyrka är belägen sydöst om landsvägen mellan Grästorp i söder och Örslösa - Lidköping i nordöst. Strax sydväst om kyrkan går upp en mindre väg mot Såtenäs i nordväst samt en annan mot riksväg 44 i sydöst. Runt vägkorsningen grupperar sig Tuns kyrkby. Sydöst om kyrkogården, på motsatt sida av Tådenevägen, ligger Silvii skola och lärarbostad och öster om denna nyare skolbyggnader. Väster om kyrkogården finns nuvarande församlingshem. Norr om kyrkogårdsmuren ligger ett parkartat område med en gravhög från yngre järnålder samt Tuns prästgård. Här finns även lämningar av en vallgrav samt en bred och en låg vall. Ett fåtal hundra meter sydväst om kyrkogården ligger "Stenkullen", ett av landets största bronsåldersrösen. Kyrkan omges i söder och öster av uppodlad lerslätt.

SILVII SKOLA - En "barnskola" anlades 1763 på initiativ av prosten Jonas Silvius, Tun, som även bekostade skolan. Nuvarande skolbyggnad är uppförd 1780 efter Olof Tempelmans ritningar. Tvåvåningsbyggnaden är murad av tegel, vitputsad och täckt med brutet, skiffertäckt tak. Den utgör nu hembygdsmuseum.

LÄRARBOSTAD - Lärarbostaden är knuttimrad och klädd med rödmålad panel samt täckt av sadeltak. Den byggdes 1819 och fick nuvarande utseende 1829.

PRÄSTGÅRD - Nuvarande manbyggnad är uppförd 1921 på platsen för en äldre prästgård. Den nationalromantiskt präglade tvåvånings byggnaden har gul locklistpanel, veranda, burspråk samt valmat tak med enkupigt tegel. Prästgården omges av en park.

FÖRSAMLINGSHEM - Församlingshemmet är troligen uppfört ca 1920 och är klätt med röd locklistpanel med vita snickerier. Den tvåvånings byggnaden har öppen veranda, balkong och frontespis samt brutet takfall. Församlingshemmet fungerade tidigare som kombinerad post, telefonväxel, polisstation och polisbostad.