Resmo kyrkas kyrkomiljö

Resmo kyrka och kyrkogård ligger på Ölands västra sida mitt i den bördiga Mörbylångadalen.
Väster om kyrkan ligger den före detta folkskolan, uppförd 1868. Söder om kyrkogården och
vägen mot Kleva ligger den gamla småskolan från 1920-talet. All undervisning flyttades till
Mörbylånga 1955. I öster ligger gamla smedstugan och med gaveln som en del av
kyrkogårdsomgärdningen ligger bårhuset. Tidigare låg fattighuset öster om kyrkan. Utanför
kyrkogården i norr breder jordbrukslandskapet ut sig och man har utsikt över Kalmarsund.

Resmo kyrka ligger uppe på landborgskanten, ett kort stycke väster om den västra landsvägen. Från kyrktornet har man utsikt över Stora alvaret i öster och den bördiga dalen i väster. Kyrkans plats är en av de högst belägna på ön och Resmo kyrktorn är oftast väl synligt från fastlandet och Kalmarsund. Väster om kyrkan och kyrkogården finns en öppen plats. Ytan används idag mest som parkeringsplats men utgjorde fram till 1955 skolgård. Norr om planen ligger den gamla folkskolan, även kallad Klockaregården. Den tvåvåniga, rödfärgare byggnaden uppfördes 1868 av en byggmästare Östensson från Kalmar. Söder om planen ligger den gamla småskolan som uppfördes 1920-21, en gulmålad tvåvånig träbyggnad. Båda skolhusen fungerar numera som privatbostäder. Kyrkan omges i alla väderstreck av kyrkogård, som har sin vidaste utbredning mot norr. Kyrkogården är omgärdad av kalkstensmur och trädkrans. Längs med vägen västerut finns en trädallé av skogsalm. Prästgården är belägen några hundra meter sydväst om kyrkan, vid den södra änden av Resmo kyrkby. Mangårdsbyggnaden uppfördes i slutet av 1700-talet av virke som hämtats från Småland. I prästgården tillbringade Frankrikes landsflyktige kung Ludvig XVIII med sitt hov ett dygn i september 1804. Prästgården påbyggdes med ett våningsplan vid 1800-talets mitt. Sedan Resmo 1935 blev annexförsamling till Mörbylånga började prästgården användas som församlingshem. Huvudbyggnaden genomgick en ombyggnad 1939.