Mortorp kyrkas kyrkomiljö

Socknen
Mortorps socken har en oregelbunden form. I den östra delen gränsar socknen till Ljungby
socken och avståndet till kusten är inte mer än några kilometer, medan gränsen längst i väster
är mot Madesjö socken och inlandet. Socknen består av moränrik skogsbygd. På flera ställen
går berget i dagen och terrängen är välförsedd med stenblock. I öster löper Nybroåsen genom
landskapet med bl a S:t Sigfrids källa och i väster är det Söderåkraåsen som avdelar
landskapet. I socknen finns också många vattendrag bl a Hagbyån som bundit samman
området med kusten. Flest kända fornlämningar finns i området runt Mortorps kyrka, längs
Hagbyån, där människor genom årtusenden haft sina boplatser och begravt sina döda.
Socknen har fått sitt namn efter kyrkbyn Moratorp, ett namn som finns angivet i en skriftlig
källa redan 1344. Det är i stort en glest bebyggd socken, men några få större byar finns så som
Runtorp, Igersdela och Långaström. Jordbruk och kreatursskötsel har traditionellt varit de
viktigaste näringarna. Den största äldre egendomen är Christinelunds gård, vars ägor delvis
ligger i Arby socken. Mitt i Mortorps socken finns samhället Tvärskog som expanderat under
1900-talet. Hit kom järnvägen 1908, vilket hade stor betydelse för handeln och industrin.
Sågverksindustrin har inneburit mycket för samhället. Fram till 1847 hörde området som
utgör Oskars socken till Mortorp.

Kyrkomiljön
Mortorps kyrka och kyrkogård ligger fritt och väl synlig i landskapet. Kring kyrkan i söder,
norr och öster finns kyrkogården. Hagbyån rinner förbi kyrkomiljön i söder. Sydväst om
kyrkan står den höga klockstapeln, byggd 1737. Norr om kyrkan finns en tiondebod som har
daterats till medeltid. Boden har kraftiga murar som spritputsas och sadeltaket är lagt med
ekspån. Fram till 1960-talet användes den för förvaring, men gjordes då om till bårhus. Det
nedre rummet har golv av kalksten och ett enkelt altare av samma material. På vinden
förvaras en del äldre inventarier. Nordost om kyrkan ligger prästgården, byggd 1932, numera
inte i församlingens ägo. Byggnaden, ett stort trähus i två våningar med brutet tak, omges av
en trädomgärdad tomt. När prästgården byggdes på 1930-talet ersatte den en prästgård som
legat nära kyrkans östra gavel. Det gamla huset, som delvis var från 1600-talet, monterades
ned och flyttades till Arby år 1932, i samband med kyrkogårdsutvidgningen. En lada som
tillhörde den gamla prästgården flyttades till andra sidan ån. Infarten till prästgården var
tidigare från kyrkogårdens södra sida.

Vägen fram till kyrkan kantades förr av en allé av kastanjer. Numera finns kastanjer kvar
längs den ena sidan av vägen. Längs med vägens östra sida finns nu en parkering som
utvidgades på 1990-talet. Strax sydväst om kyrkan går vägen över Hagbyån. Ån har långt
tillbaka i tiden använts som en viktig färdled till kyrkan. På andra sidan ån finns några gårdar
som tillhör kyrkbyn. Här finns exempelvis prästgårdsarrendatorns gård och den gamla
komministergården. Före 1847 fanns både kyrkoherde och komminister i Mortorp men detta
år förflyttades komministern till Oskars församling. Det forna komministerbostället kallas
ännu Kaplansgården. På åns norra sida, mot kyrkan till, finns en rödfärgad bodlänga som
tjänar som toalett, förråd och vaktmästarens arbetslokaler. Denna är en om- och tillbyggd
äldre byggnad som länge tjänat som ekonomibyggnad till kyrkan. Gamla kartor visar att
kyrkan och kyrkogården förr omgivits av flera mindre byggnader. År 1819 fanns t ex en
stiglucka väster om kyrkan och flera stall låg också längs vägen fram till kyrkan.

Vid nedfarten till kyrkan från landsvägen ligger en skolbyggnad uppförd 1857-58. Huset
användes som skolhus fram till 1919 då nya skolor byggdes. Gamla skolhuset kom senare att
användas som post- och telefonstation. Mittemot skolhuset ska kyrkstallarna tidigare ha legat.
En bit bortåt längs landsvägen mot Vassmolösa ligger ett större hus som tidigare var affär. I
närheten skymtar huvudbyggnaden på Christinelunds gård bakom stora ekar.