ARBY KYRKAS KYRKOMILJÖ

Kyrkogården ligger intill vägen mellan Hagby och Skällby i ett öppet jordbrukslandskap. Öster om kyrkogården, på andra sidan vägen, ringlar sig Hagbyån och nordost om kyrkan finns en gammal stenbro. Bebyggelsen runt om kyrkan består av några offentliga byggnader från 1800- och 1900-talen samt ett par bostadshus. Norr om kyrkan ligger den gamla prästgården och dess ekonomibyggnader och söderut längs gatan finns två skolbyggnader. En på var sida om vägen. Skolorna är nedlagda sedan flera år tillbaka. Precis utanför kyrkogårdens sydvästra hörn ligger än i dag de gamla kyrkstallarna.

Kyrkplatsen har funnits före kyrkan. Redan på järnåldern användes platsen där Arby kyrka ligger som kultplats. Om detta vittnar de fynd i form av delar av en skeppssättning från 400-talet som grävts fram på kyrkogården.

Kyrkan ligger på en markförhöjning några tiotal meter väster om Hagbyån. När dagens stenkyrka började uppföras ersatte den en träkyrka som låg på samma plats och som kunnat påvisas vid utgrävningar som gjorts under golvet i kyrkorummet.

Kyrkan ligger i en påfallande rik kyrkomiljö. Kring kyrkan grupperar sig både två arrende-gårdar från olika generationer med ekonomibyggnader och prästgård med ekonomibyggnader. Den närmsta miljön innehåller även fattigstuga kyrkstallar och på kyrkogården tiondebod/bårhus, klockstapel och gravkapell. Även två generationer skolhus ansluter till miljön på var sida om vägen som leder till kyrkan. På kyrkogården ligger två gravkor båda från första hälften av 1800-talet.

Kyrkan är placerad i den nordöstra delen av kyrkogården vilken under åren utökats i flera omgångar. I räkenskaperna för kyrkan kan konstateras att träd planterades i början av 1800-talet. Denna trädplantering får antas vara den första och var sannolikt ett nytt inslag i kyrkomiljön då äldre tiders kyrkogårdar i regel saknade träd. Efter detta har träd planterats på kyrkogården både i mitten och i slutet av 1800-talet och idag står det flera stora träd i en ring kring kyrkan utmed med bogårdsmuren.

Kyrkan ligger inte som brukligt mitt i byn utan ca en km öster om denna. Det har framförts idéer om att detta skulle kunna komma sig av en medeltida ägostruktur men detta är ännu ej belagt.

Om kyrkomiljön kan som tidigare nämnts sägas att det är en mycket rik byggnadsmiljö som representerar flera av de funktioner som sköttes gemensamt av socknen. Socknen var länge den kommunala förvaltningens avgränsning. Kyrkan och kyrkvallen utgjorde det centrum och den gemensamma mötesplats till vilket de för socknen gemensamma funktionerna lokaliserades.

De för Arby socken gemensamma angelägenheterna kom kring kyrkan att ta fysik form i byggnader som kyrkstallar, skola, prästgård med ekonomibyggnader och tiondemagasin. I senare tid har miljön kompletterats med parkeringsplatser. I Arby har församlingshem inretts i en av prästgårdens ekonomibyggnader norr om kyrkan. Äldre kyrkstallar var traditionellt små byggnader som varje enskild gård uppförde för eget bruk. Under 1800-talet kom dock större gemensamma
sammanhängande stallbyggnader att uppföras. Till den senare kategorin hör kyrkstallarna i Arby vilka består av en påfallande lång länga väl bevarade stallar. Sannolikt är stallarna tillkomna någon gång strax efter 1874 då beslut togs om att nya stallar skulle uppföras på de gamlas plats. Skolbyggnaderna i sin tur kan ses som illustrationer av 1842 år folkskolestadga i vilken varje församling ålades att skaffa skolhus och anställa lärare.