LÖTS KYRKAS KYRKOMILJÖ

Samspelet mellan förutsättningarna i naturlandskapet och bebyggelsens och kyrkornas lokali-sering är på Öland mycket tydligt. Den långstäckta ön präglas av den östra och västra land-borgen som i nord-sydlig riktning löper genom det flacka landskapet och till vilka öns huvud-vägar och mesta bebyggelse är lokaliserad.

Kyrkorna utefter den östra landborgen från Gräsgård till Gärdslösa utmärks i första hand av läget på strandvallen i ett öppet landskap och utgör också vanligen en del av de karaktäristiska och ofta välbevarade radbymiljöerna. Norr om Egby och upp mot Föra tonas sambandet mellan de äldre bylägena, vägnätet och kyrkornas lokalisering successivt ned när det gäller orienteringen till landborgarna. Här dominerar i stället ett mindre regelbundet nät av morän-ryggar och strandvallar ofta orienterade i nordväst - sydöstlig riktning. Något som givit ett annat underlag för bebyggelsens orientering.
Löt socken ligger på östra Öland och gränsar i norr till Alböke, i väster till Köping och i söder till Egby socken. Socknen domineras av jordbruk men inslaget av fiske är det största i kommunen. Kyrkan är inte placerad i anslutning till någon by utan istället nära socknens geografiska centrum. De fem byarna i socknen ligger runt omkring på två till tre kilometers avstånd.

Arbelunda och Hjärpestad är radbyar och Valsnäs, Norrby och Mörby-Lundby är klungbyar. Norrut i socknen ligger gårdarna Torparehorva, Torparegärde och Petgärde. Vid kusten ligger den gamla hamn- och lotsplatsen Kårehamn som omedelbart väster om sig har en omfattande fritidsbebyggelse.
Vid slutet av vägen nere i sjömarkerna, med vidutsikt längs stränderna norr och söderut, finns ett 1,5 km långt husgrunds- och stensträngsområde. De ca 15 husgrunderna som troligen bildat 56 gårdar är förbundna med varandra med hägnader och fägator. Strax söder om området finns ett gravfält med 20-talet anläggningar, däribland den s.k. Beowulfs grav.

Trindborgen eller Löts fornborg ligger endast 500 m från kyrkan. Borgen är relativt stor med en inre diameter på 139155 m.

Bebyggelsen kring kyrkan, som kallas Palmelund efter socknens första folkskollärare, är byggd under senare hälften av 1800-talet. Palmelund har kommit att bli socknens centrum med bl.a. folkskola från1850 (näst Köpings den äldsta på ön) och småskola från 1921 båda belägna direkt utanför kyrkogårdsmuren i väster. Här finns också ett par äldre handelsbodar. Prästgården, som ligger något avskild från övrig bebyggelse, är uppförd 1868 och har ladugårdslängor i kalksten från början av 1800-talet. Kyrkan ligger som de flesta andra kyrkor på ön i direkt anslutning till den stora landsvägen som ligger sydost om kyrkan. Där landsvägen löper idag låg tidigare ett hus. Vägen har flyttats något i senare tid och den äldre sträckningen kan ännu ses strax väster om dagens vägsträckning.

Kyrkogården omges av en kallmurad dubbelmur av främst kalksten. Idag är den endast meter-hög men nådde i början av 1800-talet ända upp till stigluckornas tak (enligt Löfgrens teck-ning). På den bilden är krönet dessutom tecknat mycket ojämnt varför man kan anta att den tidigare varit ännu högre men blivit nedriven (rester av en sådan hög kyrkogårdsmur finns i grannkyrkan Alböke där muren i mitten av 1800-talet fortfarande var ca fyra meter hög). Muren i Löt har tre för kyrkomiljön mycket karaktäristiska stigluckor av trä, en i öster, en i väster och en i söder. Norrsidan saknar entré. Stigluckorna är samtliga uppförda 1748 och utförda i en äldre stil som var vanlig på ön men som idag mer eller mindre har försvunnit och ersatts av smidesgrindar. Förutom i Löt återfinns denna typ av stiglucka, på ön idag, endast vid Gärdslösa kyrka. De i söder och öster är även försedda med klivstättor vid sidan vilka vittnar om en tid då grindarna till kyrkogården hölls stängda för att betande djur inte skulle kunna ta sig in där. Även i det nordöstra hörnet av kyrkogården finns en trappa som leder över muren.

Ett typiskt drag för kyrkogården är de gångar som löper från stigluckorna fram till kyrkan. Vid den stora ombyggnaden 1842 fick nämligen ett mycket stort antal gravstenar en sekundär användning som beläggning i kyrkogårdens gångar, i trappor och som sockel under soluret. Denna osentimentala behandling av stenarna är utmärkande för Löt och förekommer inte i samma utsträckning i någon annan kyrka på Öland. Den äldsta stenen är från 11- eller 1200-talet och de yngsta från 1800-talet. De flesta stenarna är dock från 1700-talet.

Söder om kyrkan ligger den s.k. tjurlösagraven bestående av en kvadratisk plåtklädd underdel täckt med ett svängt plåttäckt tak krönt av ett kopparklätt kors på ett klot, alltsammans omgärdat av ett trästaket. Denna gravtyp var mycket vanlig under 16- och 1700-talen och ända in på 1800-talet och på Öland fanns flera stycken. Idag är denna grav unik då den är den enda bevarade i sitt slag i hela Kalmar län.
I övrigt är kyrkogården, som ofta var fallet i äldre tider, uppdelad på samma sätt som socknen så att byarna i den sydöstra delen av socknen är begravda sydöst om kyrkan o.s.v. varför kyrkogården i princip utgör en sockenkarta i miniatyr.

Väster om kyrkogården har i senare tid uppförts en byggnad med speciellt utformning inne-hållande personalutrymme med toalett och norr om denna byggnad har även uppförts ett förråd.