BORGHOLMS KYRKAS KYRKOMILJÖ

Den plats som idag är Borgholm var under lång tid hamn åt borgen uppe på landborgen, idag Borgholms slottsruin. År 1777 erhöll platsen kungligt privilegium att tillhöra Köpings pastorat. Stadsrättigheter fick man 1816. Borgholm var vid den tiden i det närmaste en by med 33 innevånare. Eget pastorat blev Borgolm 1879, då kyrkan stod klar. Under slutet av 1800-talet växte befolkningen i Borgholm liksom på hela Öland. Hamnen var en viktig näring för staden inte bara genom transporterna av olika varor till och från Öland. Hit kom också sommartid turister för att leva badortsliv. Redan under slutet av 1800-talet blev turismen en viktig näring för staden och är så än idag.

Några år innan kyrkan stod klar hade också en begravningsplats anlagts ett stycke norr om kyrkan. Begravningsplatsen har utvidgats vid flera tillfällen. I dess västra del låg ursprungligen det medeltida S: t Elavi kapell men ruinerna efter denna byggnad revs i samband med att begravningsplatsen anlades. Ett nytt S: t Elavi kapell byggdes 1971. Det används idag för begravningar. Intill kapellet finns också en klockstapel.

Kyrkan byggdes vid den norra sidan av torget med tornet i byggnadens mitt. I den östra delen av byggnaden inreddes kyrksal och i den västra s k lärdomsskola. Den sistnämnda stod klar redan 1873 d v s sex år före kyrkan. Lärdomsskolan lades ner 1891 och efterträddes av skolverksamhet i olika former. Skolverksamheten flyttade till nya lokaler 1939 och därefter kom utrymmena under olika perioder att användas som domarekansli, militärförläggning under beredskapstiden, hemvärnsförråd, hemvärnsexpedition, häradsskrivarekontor och prästgård. Församlingshem blev det 1951.

Att den gamla skolan under en tid kom att användas som prästgård berodde på en ombyggnad av den gamla prästgården 1948. Prästgården ligger vid Norra Långgatan och är en två våningar hög byggnad av tegel ritad av en arkitekt Löfmark, Kalmar. Prästgården används idag som pastorsexpedition för Norra Ölands kyrkliga samfällighet.