Påskallaviks kyrka och kyrkogård är belägna i södra delen av Påskallaviks samhälle. Väster om kyrkan ligger skolan. Som prästgård fungerade i början av 1900-talet av en stor trävilla i Vånevik. År 1956 såldes denna byggnad och en ny prästgård byggdes i ett villaområde i Påskallavik. Norr om kyrkan och kyrkogården ligger hamnområdet som tidigare var ett viktigt centrum i bygden.
Påskallavik är en del av Oskarshamns kommun och Döderhults församling. Samhället ligger i södra delen av kommunen mellan E 22:an och havet. I området finns lämningar från sten-, brons- och järnålder. Under medeltiden var den viktigaste platsen i området gården Emmekalv som i ägdes av olika adelsfamiljer. Platsen ligger intill Emån och där fanns viktiga fiskevatten för lax. Namnet Påskallavik dyker upp i Döderhults sockens kyrkböcker första gången 1685 och då bör några personer ha bott på platsen. Påskallaviks utveckling från bondby till köping tog sin början när familjen Callerström under 1700-talets första hälft etablerade sig i området. Inom familjen fanns flera driftiga personer som startade olika verksamheter t.ex. skeppsvarv, spannmålskvarn, såg, vadmalsstamp och mekanisk verkstad. Viktigast var dock grundandet av Emsfors pappersbruk som startades 1814. Tillsammans med Hällefors bruk var Emsfors länets viktigaste pappersbruk under 1890-talet. Verksamheten upphörde för gott 1989. Genom familjen Callerströms verksamheter och Påskallaviks goda hamn skapades ett handelscentrum vid kusten. Norr om Påskallavik fanns också Vånevik med sin viktiga stenindustri. Ostkusten är känt för sin stenbrytning och Vånevik är en av de viktigaste platserna där den här verksamheten bedrevs.
Påskallaviks kyrka ligger i södra delen av samhället Påskallavik alldeles intill havet. Kyrkan har en korsformad plan med kor i söder, torn i väster och vapenhus i norr. Kyrkogården är främst utlagd väster och söder om kyrkan. Marken för kyrkogården uppläts av Erik Callerström på 1850-talet. Kyrkogården stod alltså klar innan kyrkan hade byggts. Mest iögonfallande på kyrkogården är familjen Örns gravkor som byggdes på 1930-talet. Gravkoret var ursprungligen byggt för stenhuggeridirektören K P Jähkel och stod vid Våneviks park. När stenhuggerifirman hamnade i kris inköptes gravkoret av konsul Örn som vid den tiden ägde Emsfors pappersbruk. Byggnaden flyttades då till kyrkogården. Gravkoret är uppfört i våneviksgranit och dekoren ritades av påskallavikskonstnären Arvid Källström. Han har även ritat andra gravvårdar på kyrkogården samt gjort flera av utsmyckningarna i kyrkan.