ÄLMEBODA KYRKAS KYRKOMILJÖ

Älmeboda socken omnämns i de skriftliga källorna första gången 1378 och skrevs då Elmeboda. I norra delen av Älmeboda socken ligger ruinen efter den medeltida stenkyrkan. Den nya kyrkan förlades till en mera central plats i socknen, i anslutning till det lilla samhället Rävemåla, och uppfördes i en historiserande blandstil. Rävemåla kom att växa ut till ett samhälle under 1800-talets slut.

Kyrkan stod färdig 1876 och invigdes 1877. Ritningarna upprättades redan 1866 av Ludvig Hedin och hans ritningar verkar i stort ha följts. Hedin ritade även den fasta inredningen liksom orgelfasaden. Kyrkan är byggd i sten med in- och utvändigt putsade väggar. Taket är täckt med kopparplåt sedan 1951 och täcktes tidigare med sågade ekspån. Kyrkan är orienterad i nord-sydlig riktning med tornet i norr och en utbyggd sakristia i söder. Tornet har en högrest, spetsig spira. Utförandet är ganska typiskt för det sena 1800-talets kyrkor med ett treskeppigt kyrkorum i blandstil.

Kyrkogårdens historik
Älmeboda kyrka och kyrkogård är belägna på en höjd och ligger centralt placerat i samhället. På andra sidan vägen i öster ligger prästgården och mitt över parkeringen utanför kyrkogårdsmuren i norr ligger sockenstugan.

Peter Gustafsson ägare till Rävemåla gård skänkte tomten där kyrkan uppfördes. Ytterligare ett tunnland inköptes för kyrkogårdsändamål till en summa av 890 riksdaler. Familjen Gustafssons reserverade gravplats kom aldrig att nyttjas då de sedermera emigrerade till Amerika. På denna plats lät man senare uppföra bårhuset.

Gravsättning i de äldre kvarteren sker i stort sett bara då det finns anförvanter som ligger där. På kyrkogården i Älmeboda är det relativt vanligt med återanvändning/omslipning av äldre stenar.