KÄVSJÖ KYRKA KYRKOMILJÖ

Kävsjö socken genomfl ytes av Storån, vilken avvattnar Store Mosse som upptager en stor del av socknens östra hälft. I anslutning till mossmarkerna är lågland med bördiga åkrar medan socknens nordvästra del är skogbeväxt högland. Bygden har brukats sedan yngre stenålder, varom fynd och en hällkista vittnar. Sockennamnet uppträder första gången i skrift 1290. Fram till 1900-talets pastoratsregleringar utgjorde Kävsjö annexförsamling till Åker. Några
gods har inte funnits i socknen i historisk tid. Kyrkbyn är centralt belägen i socknen med Storån i väster och Store mosse samt fågelsjön Kävsjön i öster. I söder vidtar mader som tillkommit genom utdikning på 1840-talet. Genom byn löper den gamla häradsvägen Västbostigen. Med öppnandet av järnvägen Borås-Alvesta 1902 kom sockencentrat att förskjutas västerut till den bebyggelse som växte upp kring stationen Hillerstorp. Denna plats utvecklades till en tätort med handel och industri.

Kyrkbyn består av ett 15-tal gårdar längs den gamla häradsvägen, vilken har en nord-sydlig sträckning. Mangårdsbyggnaderna är överlag från sent 1800-tal och som regel kraftigt ombyggda. Kyrka och kyrkogård ligger längst i söder, vid vägens östra sida. Norr om kyrkogården ligger prästgården med timrad mangårdsbyggnad från 1853. Fasaderna är klädda med ljusgul locklistpanel och det brutna taket har frontespis samt tegeltäckning. Mellan prästgård och kyrkogård är grusade parkeringsytor med häckinramning. Vid vägens västra sida står en arrendatorsbostad från 1920 med rödfärgad locklistpanel. Mitt emot kyrkan ligger på denna sida den f.d. kyrkskolan från 1891, nu församlingshem. Denna har rödfärgad locklistpanel, veranda i snickarglädje samt tegeltäckt tak med frontespis. Framför kyrkogårdens äldsta del är mot skolhuset en grusplan med fem lindar, varav fyra bildar en allé i linje med skolans respektive kyrkans portar. Tidigare fanns en hel rad med lindar längs med vägen. Söder om kyrkogården är en ekonomigård med rödfärgad bod från 1900-talets förra hälft. Kyrkan är uppförd av liggtimmer 1725-75 och klädd med rödfärgad spån. Koret är smalare än långhuset och tresidigt avslutat. Norr om koret är en sakristia. Tornet från 1741 har som stomme en äldre klockstapel. Detta är klätt med rödfärgad locklistpanel. Alla taken är täckta med tjärad spån. Kyrkan skall ha rests på grunden till en nedbrunnen medeltida träkyrka.