HAGSHULT KYRKAS KYRKOMILJÖ

Kyrkomiljön
Hagshults socken är beläget mellan Lagan och dess biflöde Härån. Landskapet är kuperad och omfattar stora områden av mossmarker och jordbruksarealer. Sockencentrum ligger mellan byarna Torp och Gräshult och omfattade ursprungligen endast ett hemman. Invid kyrkan finns även prästgård, löneboställe, sockenstuga och skola. Kyrkan omges av en kyrkogård som utökats i omgångar. Kyrkotomten karaktäriseras av sina öppna gräsytor och spridda träd. Den närmast intilliggande kyrkogården är inhägnad med gjutna pollare med mellanhängande kedjor. Den senare utvidgningen kringgärdas av buskage. Tillträde till kyrkogården nås via en smidesgrind flankerad av två murade grindstolpar.

Hagshults socken utgörs av kuperad terräng mellan Lagan i väster och dess bifl öde Härån i öster. Mossmark och sandmo förekommer rikligt. Det fi nns även en relativt omfattande jordbruksmark, utökad genom utdikning av mossar. Större delen av den odlade arealen finns på och i anslutning till de nord-sydliga höjdryggar som löper genom socknen och upp till Tofteryd. På den mest påtagliga av dessa åsar är flertalet av de socknens byar belägna och där löper vägen mellan Tofteryd och Hagshult. På åsens södra ände ligger kyrkbyn och där möter vägarna från Klevshult i väster och Nydala i öster.

Fornlämningsbilden i socknen domineras av äldre järnålder. Haxsyohult omnämnes första gången i skrift 1290. Tidigare var Hagshult annex till Fryele i söder. Jord- och skogsbruk har varit huvudnäringarna. En framträdande bisyssla under 1600-, 1700- och 1800-talen var kolningen, med anledning av järnhanteringen i bygden. Hagshults kyrkby är egentligen ingen by, ursprungligen omfattade den bara ett hemman. Rättare är att tala om ett sockencentrum.

Kyrka och kyrkogård ligger i byns södra ände med Tofterydsvägen i öster och Klevshultsvägen i söder. På andra sidan vägen i öster ligger en timrad sockenstuga i två våningar från 1872. Denna är klädd med rödfärgad locklistpanel och har entré med pilastrar samt ett sadeltak täckt med enkupigt rött tegel. Vid dess norra sida finns en sentida ekonomibyggnad med likartad fasad och taktäckning. Direkt norr om kyrkogården fi nns en utvidgning från 1994 med en kvadratisk asfalterad parkering, vilken fl ankeras av rönnar och traditionella gatlyktor. I slänten norr härom ligger prästgården, en timrad salsbyggnad i två våningar från 1800-talets mitt. Fasaden utgörs av rödfärgad locklistpanel. Sadeltaket har valmad spets och täcks av tvåkupigt lertegel. Åt norr fi nns en sentida tillbyggnad med garage. På andra sidan vägen ligger lönebostället. Manbyggnaden i 1 ½ plan är uppförd 1918 och klädd med rödfärgad locklistpanel. Dess brutna tak täcks av tvåkupigt lertegel och genombryts av en frontespis. Söder om lönebostället löper den gamla vägsträckningen mot Nydala. På andra sidan denna ligger en f.d. skola i en slänt. Det är en tvåvånings länga från 1939 med tidstypisk traditionell karaktär, föga förändrad. Fasadbeklädnaden utgörs av gulmålad locklistpanel och genombryts av stora fönster, i trapphuset ett litet karaktäristiskt rundfönster. Fodren är vitmålade. Byggnadens sadeltak täcks av enkupigt lertegel. Väster om byn är en svacka med hag- och åkermark, i söder och öster kuperad terräng med blandskog.

Hagshults kyrka är uppförd av gråsten under tidig medeltid, sannolikt 1200-talet. 1752-53 tillkom ett nytt rakslutet kor i öster och 1780 en ny sakristia i norr. Därmed gavs kyrkan ett nyklassicistiskt drag. Särpräglat är sakristians fasade hörn. Ett sedermera reveterat vapenhus uppfördes i väster på 1880-talet i samband med en stor renovering. Kyrkans fasader är spritputsade och vitkalkade. De genombryts av stickbågiga fönsteröppningar. Gavelröstena är timrade och klädda med kluven, tjärad furuspån. Denna klädsel har även de branta sadeltaken. En handikappramp tillkom 2005 vid vapenhuset. Interiören präglas av de muralmålningar som framtogs vid arkitekt Göran Paulis genomgripande restaurering 1940.