BYARUMS KYRKAS KYRKOMILJÖ

Byarums socken ligger på det småländska höglandets västsluttning. De sandiga flacka åkermarkerna genomkorsas av två stora nord-sydliga åsar som är skogsklädda. De lägre liggande partierna domineras av mossmarker. Ån Lagan bildar gräns i öster och har sina källor strax norr om socknen. Förekomsten av flera stora rösen och bronsfynd pekar på en fast kultur under bronsåldern. Även järnåldern är rikligt företrädd i fornlämningsbilden. Sockennamnet omnämns första gången i skrift 1210. Det skall ha funnits ett cistercienserkloster med namnet Byarum som vid 1200-talets mitt flyttades till Uppland. Var det låg är okänt. Under 1600- och 1700-talet blev järnhanteringen en viktig näring i Byarum och intilliggande socknar, vilka ingick i Tabergs bergslag. Här fanns god tillgång på vattenkraft, skog och arbetare. Under 1600-talet anlades två järnbruk längs Lagan, Götafors i söder och Eckersholm i öster. Det förra var knutet till säteriet Bratteborg som sedan 1700-talet ägts av familjen von Seth. Eckersholm har ägts av släkterna Scheele, Odencrantz och Hamilton. Båda sistnämnda ägde även det medeltida biskopsgodset Gärahov under 1800-talets förra hälft. En annan industri som växte fram under 1800-talet var tillverkningen av åkdon. Mot slutet av 1800-talet sinade järnhanteringen i bygden. Götafors köptes upp av Munksjö AB som anlade en sulfatfabrik på platsen. 1882 hade järnvägen Halmstad-Nässjö dragits invid Götafors och en hållplats anlagts i byn Vaggeryd. I och med detta kom flera industrier att spira liksom ett stationssamhälle. 1894 färdigställdes en förbindelse till Jönköping, vilket gjorde platsen till en viktig knutpunkt. 1911 blev Vaggeryd municipalsamhälle och 1950 köping.

Byarums kyrkby ligger på västkanten av en åsrygg med spridda åker och hagmarker i ett barrskogslandskap. Genom byn löper från norr till söder Lagastigen (gamla E4) och järnvägen Jönköping-Vaggeryd. Vägen gick ursprungligen väster om kyrkogården, nu längs östra sidan. I närområdet finns flera fornlämningar från äldre järnålder.

Byns bebyggelse är samlad i två rader längs med landsvägen och domineras idag av villor från 1960- och 70-talen. Bland dessa finns några äldre gårdar. Längst i söder på västra sidan ligger kyrka och kyrkogård med sluttningar åt söder och väster. Åt dessa sidor är terrängen fri och utgörs av hagmarker. På motsvarande sida öster om landsvägen ligger en sockenstugans tomt. Sockenstugans timrade tvåvåningsbyggnad uppfördes 1840 och bär gul locklistpanel
samt sadeltak med tvåkupigt lertegel. Som flygel ligger i norr en skolbyggnad från 1904 med T-formig plan. Byggnaden i 1 ½ plan bär likaså gul locklistpanel samt sadeltak med tvåkupigt lertegel. På andra sidan järnvägen som löper direkt öster om sockenstugan ligger Byarums gjuteri (en tegelbyggnad från 1900-talet) och den timrade prästgården i två våningar från 1923. Vid kyrkogårdens södra sida ligger ett bårhus mitt för kyrkans södra ingång. Detta uppfördes 1936. Det tillbyggdes 1957 åt söder, med en redskapsdel ritad av arkitekt Helmer Flensborn. 1976 godkändes en tillbyggnad åt väster med personalutrymme, toalett och källare, ritad av arkitekt B Th afvelin. Trots tillbyggnaderna har bårhuset en sammanhållen karaktär. Det är en spritputsad och vitkalkad byggnad under ett valmat, plåttäckt sadeltak. Sydväst om bårhuset är en likartad förråds- och verkstadsbyggnad uppförd, troligen i samband med tillbyggnaden eller senare. Mellan bårhuset och landsvägen sträcker sig en smal parkeringsyta längs kyrkogårdsmuren. Norr om kyrkogården är en parkering anlagd i samband med utvidgning på 1960-talet, ritad av stadsträdgårdsmästare Ivar Andersson. En asfalterad väg sträcker sig från landsvägen till sluttningen åt väster tar vid. På ömse sidor är gräsytor förstärkta med gatsten samt omgärdade av lövhäckar och björkrader.

Byarums kyrka har korsplan med torn i väster och kombinerat kor/gravkor i öster. I långhusväggarna ingår medeltida murar med delvis framtagna kalkmålningar. I södra tvärskeppet sitter en romansk portal av fi nhuggen sandsten. Eventuellt kan kyrkan ursprungligen ha ingått i det cistercienserkloster som senast 1244 fl yttade till Sko i Uppland. Greve Gabriel von Seth lät 1759 uppföra det karaktäristiska gravkoret av sandstenskvadrar. Det är en stilren barockskapelse med rusticerad fasad. 1766 tillkom korsarmar och 1786 ett gustavianskt torn med huv och urtavlor. Kyrkan bär en gulbruten spritputs och ett brant koppartäckt korstak. I södra korsarmens östra vägg sitter sedan 1700-talet en porträttgravsten från sent 1600-tal i kalksten över David Dachsberg till Mölna och Mjöhult med maka.

Byarums socken ligger strax söder om Lagans källområde, väster om åns sträckning. Området tillhör det småländska höglandet. Inom socknen har funnits en fast bronsålderskultur vilket de s.k. storrösena vittnar om, det finns även rikligt med lämnningar efter järnåldersbosättningar inom socknen. Kyrkan ligger centralt i sockencentrum invid landsvägen, denna hade tidigare en annan sträckning än dagens.

Mitt emot kyrkan är sockenstugan och skolan uppförda och i prästgården från 1923 ligger i anslutning till kyrkomiljön. Kyrkan omgärdas av en kyrkogård som utvidgats vid flera tillfällen. Kyrkogården är terrasserad och präglas av spridd vegation, gräsytor och grusade gångar. Kyrkomiljön inramas av naturstensmurar.