NORRA DJURGÅRDEN

Stockholms kn, Norra Djurgården

DEL AV NORRA DJURGÅRDEN, EKHAGEN, ROSLAGSTULL OCH RUDDAMMEN
Miljöbeskrivningen behandlar en del av Norra Djurgården berör; Ekhagen, Roslagstull och Ruddammen som ligger i den norra delen av norra Djurgården. Bebyggelsen i dessa områden inventerades av Stockholms stadsmuseum vid mitten av 1980-talet. Ekhagen, Roslagstull och Ruddammen ingår i Nationalstadsparken. Norra Djurgården ingår i Engelbrekts församling.

EKHAGEN
Områdets karaktär
Ålkistan, kanalen som förbinder Brunnsviken med havsviken Lilla Värtan utgör gräns mellan Stockholm och Solna och här slutar Norra Djurgården. Området sydöst om den smala kanalen är kuperat och skogsbeväxt. Här ligger två bostadsområden, Ekhagen från 1930-talet och Lappkärrsberget från 1960-talet. Bägge områdena ligger i en sydsluttning beväxt med ek och tall. I väster begränsas Ekhagen av Roslagsvägen och i söder av Bergiusvägen. Viken Lilla Värtan ligger norr om bostadsområdet.

Historik
Ekhagen på Norra Djurgården är ett bostadsområde med lamellhus uppförda under 1930-talet.
Sedan slutet av 1800-talet låg bostället Ekhagen på platsen. Egendomen bestod av en man-gårdsbyggnad och ett par mindre uthus. År 1928 lämnade den dåvarande ägaren till Ekhagen, direktör G Kjellberg, in en ansökan om att få en stadsplan fastställd för hyreshusbebyggelse i funktionalistisk stil på egendomen. Den beviljades först efter sex års förhandlingar, då staden egentligen inte ville ha flerbostadshus i den orörda djurgårdsnaturen. Den antagna planen från 1934 var upprättad av Björn Hedvall. De tjugofyra bostadshusen uppfördes under perioden 1935-37. Samtliga byggnader var tre- och fyravånings flerbostadshus, varav flera var försedda med en övre terrassvåning. Till skillnad från ett par samtida byggnadsprojekt, Traneberg och Hammarbyhöjden, planerades Ekhagen med lite större lägenheter som en stadsdel för tjäns-temän. Här finns tvårumslägenheter med både serveringsgång och jungfrukammare och lä-genheter med både salong, matsal och herrum. Husen uppfördes av privata byggherrar och ett tiotal arkitekter medverkade i projekteringen av de olika byggnaderna. Bland dessa kan näm-nas Björn Hedvall, Thure Bergentz, Edvard Bernhard och N W Larsson. Sedan stadsdelen stod klar har en ungdomsgård och en lekskola byggts vid Bergiusvägen. Vid stranden öster om bostadsområden ligger Ekhagens före detta reningsverk, som tillkom 1942. Sedan 1966 finns här ett utjämningsmagasin och en pumpstation.

ROSLAGSTULL OCH RUDDAMMEN
Områdets karaktär
Roslagstulls sjukhusområde utgörs av den höjd som ligger i kilen mellan järnvägsspåren vid Albanos industriområde samt Roslagsvägen och Valhallavägen. I sydöst avgränsas området av bostadsområdet Ruddammen från 1990-talet. Norr om Roslagstull, i en sänka genomkorsat av järnvägsspår och vägar ligger området Albano. Här fanns tidigare ett område med lager, skjul och försäljningslokaler som delvis revs 2002-2003.

Historik
En tullstation förlades till den plats vi i dag kallar för Roslagstull vid mitten av 1690-talet. Tullhuset, med tillhörande port över den samtidigt nyanlagda Roslagsvägen, låg alldeles nedanför den höjd dit Roslagstulls epidemisjukhus sedermera förlades. Brunnsvikens vattennivå var då högre och stranden låg nära tullhuset. Ett nytt tullhus byggdes på 1830-talet efter rit-ningar av Immanuel Nobel. I samband med vägarbeten plockades tullhuset ned 1966. Det var planerat att huset skulle återföras och ställas upp en bit från sin ursprungliga plats, men det förstördes då den lagerbyggnad det förvarades i brann ned. På 1940-talet anlades Roslagsparken längs Valhallavägens östra sida från Frejgatan till Roslagstull. Parken förlängdes ned ge-nom roslagstullsområdet nedanför Albanobergen 1949 och 1960-64. I anslutning till parken anlades en strandpromenad längs Brunnsviken till Kräftriket.

Frågan om ett nytt epidemisjukhus i Stockholm hade uppkommit på 1880-talet. År 1975 hade en ny epidemistadga fastslagits. Den ålade städerna att inrätta särskilda sjukhus för att ta hand om patienter med smittsamma sjukdomar. Avsikten med stadgan var i första hand inte att vårda de sjuka utan isolera drabbade patienter för att undvika smittspridning. I Stockholm ledde det till att det första epidemisjukhuset inrymdes i den gamla gäldstugan vid Hornsgatan. Det var bara ett provisorium och år 1889 beslöt stadsfullmäktige att bygga ett helt nytt sjukhus för ändamålet.

Roslagstulls epidemisjukhus uppfördes 1890-1893 efter ritningar upprättade av stadens byggnadskontor, som vid denna tid leddes av stadsbyggmästaren P E J:son Werming. Anläggning-en förlades till den obebyggda tomten på berget ovanför Roslagstull i stadens utkant. Läget var näst intill idealiskt då sjukhuset hamnade avskilt, högt ovanför den omgivande bebyggelsen, samtidigt som det låg nära staden och kommunikationerna. Epidemisjukhusets byggnader fick en enhetlig arkitektonisk utformning. De putsade en- och tvåvåningshusen har valmade, plåtklädda tak. Parallellt och vinkelrätt mot husaxlarna löpte ömsom gräsytor, ömsom gång-vägar belagda med tuktad sten. Sjukhuset uppfördes med en sjukpaviljong för varje enskild sjukdom: scharlakansfeber, tyfus, difteri, koppor och mässling. Förutom paviljongerna uppfördes även en köksbyggnad, mitt i området, och framför den en förvaltningsbyggnad. I områdets östra del kompletterades anläggningen med en värmecentral, en observationspaviljong, ett tvätt- och desinfektionshus samt ett likhus med kapell. Från början kunde sjukhuset ta emot 170 patienter, men allt eftersom behovet av sjukhusplatser ökade kompletterades utrymmena successivt. En utbyggnad 1907 leddes av arkitekten Gustaf Wickman. Under 1900-talet tillkom den så kallade OBS-paviljongen liksom Beredskapssjukhuset i söder och mindre tegelpaviljonger från 1950- och 1960-talen. Sjukhusverksamheten lades ner 1991 och flera byggnader inom området har rivits sedan dess. I sluttningen mot Albano, nedanför sjukhuset, byggdes 1990 en renhållningsstation, som ersättning för den som lades ned då bostadsområdet Ruddammen uppfördes (öster om sjukhuset). På platsen för sopstationen uppfördes i sin tur 1999-2001 Stockholms universitets Fysikcentrum under ledning av danska Henning Larsens Tegnestue.

Erica Ek

Texten är hämtad från Husen i Nationalstadsparken, Stockholmsdelen, Stockholms stadsmuseiförvaltning, Stockholm 2002.