SPARLÖSA KYRKA KYRKOMILJÖ

Sparlösa socken utgörs i väster av en lerslätt med utskiftade gårdar och i öster av Kedumsbergens norra skogbeklädda utlöpare. På randen mot slätten löper vägen mellan Slädene och Ulvstorp. Invid denna ligger centralt i socknen själva kyrkbyn. Koncentrationen av fornlämningar och lösfynd är stor. Enligt 1565 års jordebok dominerades jordägandet av skatte- och frälsehemman. I socknens södra del ligger sätesgården Ulvstorp med rötter i senmedeltid. Socknen var annex till Levene. Kyrkbyn har karaktär av klungby, trots att större delen av gårdarna blev utskiftade år 1838. Den är belägen på randen av Kedumsbergen, inbäddad i dess skogskant. Kyrka och kyrkogård ligger på östra sidan om vägen med kyrkstall i norr och skola samt byggnad för Sparlösastenen i söder. På den västra sidan om vägen ligger prästgården. Ett antal manbyggnader har bevarat sin sena 1800-talskaraktär. I området kring kyrkan är förbud mot nybyggnation.

PRÄSTGÅRD - Prästgården är en byggnad i 1 ½ plan med fronton. Fasaden är klädd med grön lockpanel. Sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel. Den klassicerande byggnaden uppfördes 1937.

KYRKSTALL - Det välbevarade kyrkstallet vilar på en kallmur och är klädd med en öppen rödfärgad panel. Portarna är vitmålade. Sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel.

SKOLA - Den f.d. skolan är en långsträckt byggnad i 1 ½ plan med stående vit panel. Sadeltaket med kupa täcks av tvåkupigt lertegel. Fodren är bruna. Byggnaden är uppförd under 1800-talets andra hälft och ombyggd under 1900-talets förra.

SPARLÖSASTENEN - Den riksbekanta runstenen togs 1937 fram ur kyrkans grund. Den bär en av landets märkligaste ristningar såväl till motiv som text och anses härröra från omkring år 800. Sedan 1983 står den i ett eget hus som skydd mot väder och vind. Byggnaden av regelstomme har två glasade väggar och de övriga klädda med liggande grön panel.