VETA KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

SOCKNEN
Veta socken och kyrka nämns första gången 1334. Vid kyrkan står en runsten, som har påträffats i kyrkans sockel. Tillsammans med bl a förhistoriska gravfält på åsen vid Ljunga och Gottlösa visar den på områdets tidiga kolonisering. Socknen ligger inom östgötaslättens sydligaste del och karaktäriseras av öppen åkermark. Jordbruk var tidigare den dominerande näringen och jordbruksmarken brukas i stor utsträckning även idag, men de flesta är sysselsatta inom andra sektorer. Socknens största gårdar är Solberga och Mantorp. I socknen ligger Spångsholm med småhus, enstaka mindre hyreshus och byggnader som hört till Spångsholms bruk. Bruket anlades vid Svartån i slutet av 1800-talet som spiksmedja och tråddrageri. Senare tillverkades bl a kätting. Verksamheten lades ned år 2003. I Veta socken ingår delar av tätorten Mantorp. I socknens norra del går E4:an och i den södra delen östra stambanan.

KYRKOMILJÖ
Kyrkan ligger i slättlandskapet ca 2 km norr om gamla riksvägen mellan Linköping och Mjölby. En lång björkallé leder till kyrkan från landsvägen och Veta skola i väster. Skolområdet hör inte till den direkta kyrkomiljön men skolan från 1908 är en mycket välbevarad jugendbyggnad. Norr om allén ligger gårdarna i Veta by och några villor. Närmast sydväst om kyrkogården ligger församlingshemmet med gula, putsade fasader. Byggnaden uppfördes som sockenstuga omkring år 1830. Den användes redan tidigt även som skola och har byggts om och till flera gånger. 1962 invigdes den som församlingshem. Norr om kyrkogården går en grusväg till den utflyttade Veta Östergård. Öster och söder om kyrkogården är det åkermark. Sydväst om kyrkogården ligger en äldre, rödfärgad, ekonomibyggnad, som hör till kyrkogården. Den är timrad och fasaderna är delvis klädda med locklistpanel. Sadeltaket är täckt med rött tvåkupigt tegel. Härifrån leder en asfalterad cykelväg till Mantorp. På andra sidan cykelvägen ligger en branddamm. Vid ekonomibyggnaden finns en jordkällare. Veta prästgård ligger intill Mantorp, utanför själva kyrkomiljön.