TRANKILS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Trankils kyrka ligger på en västhöjd ovanför sjön Lelången i ett skogslandskap på gränsen mot Norge och Dalsland. Den befintliga träkyrkans äldsta delar härrör från 1600-talet, men den föregicks av en äldre byggnad troligen av medeltida ursprung. Trankils socken är medeltida och omnämns första gången 1334. Socknen kan indelas i två delar, i väster det halvöliknande Trankilsnäset mellan Stora Le och Lelången, i öster landet mellan Lelången och Blomskog. Kyrkan syns väl från socknens östra del på andra sidan sjön. Under tidigt 1900-tal trafikerades sjösystemet av en livlig ångbåtstrafik. Socknens enda tätort är Lennartsfors samhälle, idag känt som kanalstation vid Dalslands kanal, men var under 1800-talet välkänt för sitt bruk med lancashiresmide och att här utvecklades nya metoder och konstruktioner inom järnhanteringen. Såsom järnbruk fortsatte Lennartsfors till 1877, men levde sedan vidare såsom träsliperi. Träindustrin avlöstes under andra världskriget av en mekanisk verkstad och kraftverk mm. Bland bebyggelsen här speglas ortens historia genom dess vitpanelade bruksherrgård, verkstadsbyggnader och kraftstation i dekorativ tegelarkitektur och faluröda slussvaktarboställen, smedbostäder, fd folkskola och brukshandel, alla uppförda i traditionell men samtidigt tidstypisk stil. Kyrkan och kyrkogården ligger några kilometer söder om Lennartsfors och bildar tillsammans med den fd prästgården, arrendegården och en ca 200 meter västerut liggande församlingsbyggnad socknens kyrkliga centrum.

ARKIV OCH LITTERATUR: I sydväst, Trankils kyrka och socken med Lennartsfors bruk, Höglind G. / Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv; Trankils kyrka. / ATA Stockholm; Trankils kyrka.