STORFORS KYRKA KYRKOMILJÖ

Storfors tätort ligger i Kroppa socken, med sockenkyrka i Nykroppa. Storfors bruk, som etablerades under 1600-talet, lade grunden till den nuvarande köpingen med samma namn. På tomten för den befintliga kyrkan i Storfors låg en gammal timrad torpstuga, vilken brukades som provisorisk kyrksal fram till 1957. Storfors räknas till Värmlands genuina bruksorter med månghundraåriga anor inom järnhanteringen. Från att ha varit ett glest befolkat randområde till jordbruksbygden kring Vänern har här vuxit fram en tätortsbildning med drygt 3000 invånare.

Bruket hade sitt upphov i hertig Karls förvärv av frälsegården Fors 1588, sedan år 1633 kallad Storfors. Han lät omedelbart anlägga en stångjärnssmedja vid Storforsen för utsmide av tackjärn från hyttan i Nykroppa. Som kronobruk utvidgades verksamheten till att bli en av länets mäktigaste anläggningar. 1600-talets stormaktstid innebar ett uppsving för den svenska järnhanteringen och produktionen vid Storfors innefattade bl a inte obetydliga mängdes skjutvapen och harnesk. Under påföljande århundrade privilegierades ytterligare hammare för tillverkning av hästskor, söm, yxor mm.

1800-talet innebar dels stora moderniseringar med stålugn och införandet av lancashiresmide, dels under seklets sista decennium en total omläggning med ett nyanlagt rörverk 1896. Härigenom har bruket fått en särskild profil och produktionsinriktning under 1900-talet. Samtidigt har skogsbruket och en del servicenäringar bidragit till ett mer differentierat näringsliv på orten.

Som ett resultat av den betydande industrihanteringen har invånarantalet ökat och bebyggelsen successivt förtätats. Idag präglas Storfors av modern villa- och hyreshusbebyggelse med vissa inslag av äldre välbevarade byggnader från 1800-talets mitt och senare hälft eller sekelskiftet 1900. Strax intill älvfåran ligger en vitpanelad herrgård från 1840 och öster härom ett gammalt brukskontor med tidstypisk 1920-talsklassicistisk fasad. Utmed Kyrkogatan återfinns en handfull tjänstemannavillor som utgör goda exempel på sekelskiftets träpanelarkitektur och byggnadsstil. I området finns också Storfors kyrka, ritad av arkitekt Tor Engloo, och uppförd 1959. Norr om Storforsälven finns vid Forsbron och Koltorpsområdet sammantaget ett drygt tiotal faluröda arbetarbostäder i traditionellt utförande och material som ytterligare illustration till gångens tids byggnadskonst.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Kroppa och Storfors kyrkor. / ATA Stockholm, Kroppa och Storfors kyrkor. / Landskapet berättar, Kulturmiljöprogram för Storfors kommun, Värmlands Museum och Storfors kommun, 1991. / Sigurdsson M, Storfors kyrka, 1976.