SEGERSTADS KYRKA KYRKOMILJÖ

Segerstad är en medeltida socken bestående av flacka odlingsbygder och skogsmarker på en halvö i Vänern samt skärgård. Slättbygderna på Segerstadshalvön rymmer kulturminnen av olika slag som berättar om agrar historia under de senaste tre årtusendena.

Fornlämningarna utgör direkta föregångare till den fösta kyrkan och kyrkogården som anlades under tidig medeltid vid Segerstadsbyn. Den katolska kyrkan var stor markägare i Segerstad och fler gårdar tillhörde Vadstena Birgittinerkloster. Av skriftliga källor framgår bl a att Segerstads gård testamenterades till biskopssätet i Skara redan före 1287. Efter Gustav Vasas reformation kom gårdarna i kornans ägo.

Den helt dominerande näringen har varit kreatursskötsel och åkerbruk. Successivt växte antalet hushåll och gårdar utmed bygatan och kringgärdade den gamla träkyrkan. När en ny och rymligare kyrka byggdes 1747 valdes därför en lokalisering invid Haneviks gård ett par kilometer söderut. Platsen skänktes av ägaren till Haneviks gård, överstelöjtnant Magnus Roos och hans hustru. Här uppförde den i regionen kände kyrkobyggmästaren Christian Haller en vitputsad stenkyrka i traditionell 1700-talsstil. Bland inventarierna från den gamla kyrkan tillvaratogs bl a en dopfunt av täljsten från 1200-talet och en madonnaskulptur från omkring 1300.

Segerstads gamla kyrkplats är belägen mitt i Segerstads by. Kyrkogården är delvis bevarad och utgörs av en inhägnad ängsmark och markeras av en 1829 rest minnessten.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Segerstads kyrka. / ATA Stockholm, Segerstads kyrka. H Kjellin, Kyrkor i Grums härad, södra delen, SvK vol 18, Värmland bd I:1, 1924. / Karlstads stift i ord och bild, 1952. / E Lagerlöf, Medeltida träkyrkor 2, Västergöland, Värmland, Närke, SvK vol.199, 1985. / K Widlund, En liten vägledning om Segerstads kyrka. Tryckår saknas.