GUSTAV ADOLFS KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Gustav Adolfs socken, en av Värmlands minsta socknar, är en endast punktvis bebyggd, vidsträckt, sjö- och mossrik, starkt kuperad skogsbygd i länets nordöstra hörn vid gränsen mot Dalarna. Höga, branta och starkt klyftade berg avlöses av djupa dalsänkor med talrika sjöar. Bland socknens största sjöar finns Deglunden, placerad mitt i socknen, och vid vars östra sida sockenkyrkan ligger placerad.

Gustav Adolfs är en av Värmlands äldsta sk finnsocknar. Den äldsta bebyggelsen och kolonisationen utfördes av de i början av 1600-talet inflyttande skogsfinnarna. I början av 1700-talet då ägarna till Uddeholm började se sig om efter platser för anläggandet av nya hyttor, hamrar och smedjor, uppstod industriorter och tätbebyggelse på flera platser inom socknen. Dessa var Geijersholm, Traneberg, Gustavsfors, Uvanå, Uddeholmshyttan och Ulleshyttan. Den expansiva bruksrörelsen ledde till en betydande ökning av folkmängden i trakten. Uddeholmsbolaget initierade byggandet av en kapellkyrka och år 1871 stod den klar vid sjön Deglundens östra sida.

1746 anlade Uddeholmsbolaget ett hammarbruk vid Knoälven vilket kom att bli början på Gustavsfors brukssamhälle. Kring verksbyggnaderna växte bostäder med tillhörande jordbruk upp. I takt med att industrin expanderade förtätades bebyggelsen på orten. På 1860-talet anlades här också en masugn som 1871 kompletterades med ett bessemerverk. Detta kom att tjäna som föregångare till anläggningen i Hagfors. Dåliga tider, bl a genom krigen och utländsk konkurrens, tvingade bruksägarna till rationaliseringar och brukssammanslagningar. Det ena efter det andra lilla bruket lades ned. Längst uppehölls driften i Gustavsfors, där sista tappningen i hyttan skedde 1910.
Skogsarbetarbostäderna och torpen, som låg spridda överallt i skogarna och på bergssluttningarna, har undan för undan ödelagts. Under 1940-50- talen byggde Uddeholmsbolaget istället nya tätorter med "moderna" trävillor, där skogsarbetarna och deras familjer sammanfördes. Bebyggelsen runt kyrkomiljön är mycket en rest av den senare bebyggelsen.

Gustav Adolfs församling har från början tillhört Älvdals stora pastorat och sedan detta tilldelats, Ekshärads pastorat. Den 1 maj 1901 avsöndrades detta från Norra Råda som eget pastorat och en av dess fyra församlingar blev då Gustav Adolfs kapellförsamling. Från och med 1950 bildar nu Gustav Adolf tillsammans med Hagfors som moderförsamling eget pastorat med kyrkoherden i Hagfors. Gustav Adolfs kapellförsamling bildades år 1789 genom att delar av Ekshärads och Norra Råda församlingar då avskiljdes. Församlingen kallas i dagligt tal Gustava.

ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Gustav Adolfs kyrka. / ATA Stockholm, Gustav Adolfs kyrka kyrka.