VÄSTRA TOLLSTADS KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

SOCKNEN
Västra Tollstad är en medeltida sockenbildning och omnämns redan 1156 som Tolfstadha.
Socknen gränsar mot Vättern i väster och den norra delen domineras av Omberg. Naturgeografiskt hör socknen till det område som räknas till Vadstenaslätten. I socknens södra del breder slätten ut sig med bybildningar och en del större gårdar, däribland Alvastra. Huvudnäringen har varit jordbruk, med bisysslor som bl a fiske och torvtäckt. Inom Västra Tollstad socken finns även ruinerna efter Alvastra medeltida cistercienserkloster. Socknen har även i äldre tid innehaft tingsplats, vilken var belägen i Hästholmen, som var en medeltida stadsbildning. Vid Hästholmen har i senare tid bildats en tätort med hamn och järnväg. Detta har i sin tur givit förutsättningar för en etablering av mindre industrier. Inom socknen har det funnits två järnvägslinjer. Mellersta Östergötlands järnväg med sträckning Ödeshög - Vadstena öppnade för trafik 1888 och järnvägen mellan Mjölby och Hästholmen invigdes 1910. Båda banorna är numer nedlagda. Den äldre landsvägen från Stockholm och söderut har passerat genom socknen och förbi kyrkan. Omberg och trakterna vid Vättern med sina många historiska sevärdheter och den natursköna omgivningen har länge haft dragningskraft på författare, konstnärer och turister. Vid Vätterns strand byggde författaren Ellen Key sitt hem, som fick namnet Strand.

KYRKOMILJÖN
Kyrkan är belägen på en höjdsträckning i det för övrigt flacka landskapet. Vättern anas i väster och i norr tornar Omberg upp. Kyrkplatsen har kvar en prägel av sockencentrum med bl a två skolbyggnader. Den äldre skolan som är en tidstypisk panelad och rödfärgad tvåvåningsbyggnad från 1850 och den nya skolan, uppförd 1916, i en för tiden karakteristisk arkitekturstil med småspröjsade fönster och putsade fasader. Västra Tollstads prästgård var placerad i direkt anslutning till kyrkan. Den revs för drygt 10 år sedan. Den kvarvarande jordbruksbebyggelsen har tillhört prästgården och lönebostället. Öster om kyrkan nyuppfördes ett församlingshem 1964.
Anton Riddarstad nämner i Historiskt, Geografiskt och statistiskt lexikon öfver Östergötland från 1877 att det har funnits två runstenar vid kyrkan, varvid den ena förkommit. Även den andra runstenen saknas numer. Det finns inga uppgifter om var den stod eller när den försvann från kyrkomiljön.