Gåsborns socken utgör östligaste delen av Filipstads Bergslag och gränsar i öster till både Västmanland och Dalarna. Landskapet är präglat av de norr-södergående förkastningar som en gång ägt rum här och givit upphov till långsmala sjöar och höga åsar. Socknens yta domineras av skog, men är även rik på sjöar. Socknens näring är idag helt beroende av skogsbruket, jordbruket är bara en binäring och någon industri finns ej.
I kyrkligt avseende hörde Gåsborn till att börja Färnebo församling. Men då kyrkvägen var lång sökte man få egen kyrka, som också kom till stånd år 1652. Denna placerades vid foten av bygdens högsta höjd, Gåsklinten och utmed Bjursjöns strand. Egen präst fick församlingen först 1693.
På ömse sidor om Bjursjöns södra del ligger byn Gåsborn med kyrka, hyttruin och flera bergsmansgårdar i ett ännu delvis hävdat odlingslandskap. Området har anor från 1500-talets slut då ett första torp och strax därefter också hytta byggdes. Här bröt järnet bygd genom bergsmännens näringsfång. Intill hyttan uppfördes 1652 den första träkyrkan. Befolkningsantalet i den nybildade socken uppgick vid sekelskiftet 1700 till ungefär 750 personer.
Men som många andra hyttplatser drabbades också Gåsborn av 1800-talets strukturrationaliseringar. Den 1835 nybyggda hyttan lades ned redan 1866 men stod kvar som ett monument i nära 30 år innan den revs. Det forsande älvvattnet utnyttjades istället för att driva kvarn, såg och kraftstation. Den gamla kyrkan eldhärjades 1927 och en ny stod klar 1930. Också denna brann ned och nuvarande tegelkyrka med interiörmålningar av värmlandskonstnären Simon Sörman härrör från 1947. Kring kyrkan samlades olika servicefunktioner som skola, prästgård, affär, postkontor och ordenshus.
De kulturhistoriska värdena konstitueras idag främst av de välbevarade och tidstypiska bergsmansgårdarna från 1800-talet i traditionell utformning och färgsättning, belägna i ett ålderdomligt odlingslandskap med stengärdsgårdar, odlingsrösen, karaktärsträd och äldre vägstråk. Därmed utgör byn ett av de mest karakteristiska kyrko- och hyttmiljöerna i Filipstads Bergslag.
ARKIV OCH LITTERATUR: Ditt Värmland, Kulturmiljöprogram för Värmland och värmlänningar, Länsstyrelsen i Värmland 1989. / Kyrkogårdsinventering 1988, Länsstyrelsen i Värmland. / Värmlands Museums topografiska arkiv, Gåsborns kyrka. / ATA Stockholm, Gåsborns kyrka. / Helger N, Gåsborns socken, 1916 / Hjort M & Vahlqvist G, Sällsamheter i Värmland del 2, 1984
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
