VÄSTERMO KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

Västermo socken består dels av strandområden utefter norra delen av sjön Hjälmaren, mindre odlingsbygder norr om dessa och av skogsmarker som skiljer områdena åt. Stora delar av strandområdena är gammal sjöbotten, som kom fram då Hjälmaren sänktes under åren 1877-88. Runt kyrkan och de närmsta byarna är det ett öppet och småkuperat odlingslandskap. I väster ligger Wij by, som före laga skiftet 1849-1853 var Södermanlands största by med trettio gårdar. Gårdarna är placerade på vardera sidan om bygatan och bostadshusen är från 1700- och 1800-talen. I socknen finns ca 75 kända fornlämningar, i närheten av kyrkan finns mindre gravfält.

Väster om kyrkan vid Hjälmare kanal, som förbinder Mälaren och Hjälmaren, ligger Värhulta gård.

Västermo kyrka (D11) ligger i ett område som är utpekat som en riksintressant kulturmiljö, med motiveringen att det är ett odlingslandskap präglat under 1800-talet med välbevarad bebyggelse och trots laga skiftet väl sammanhållna bykärnor.

I kyrkomiljön sydväst om kyrkan ingår den rödfärgade klockaregården med brutet tak, numera församlingshem, samt en mindre rödfärgad byggnad som används som garage och personalutrymme.

Nationalencyklopedin, band 20. Bra Böcker. 1996.
Revidering av värdetexter för områden i Södermanlands län som är av riksintresse för kulturminnesvården enligt 2 kap 6 § lag om hushållning, med naturresurser mm. Riksantikvarieämbetet. 1996-08-27.
Sörmlandsbygden 1988:2.
Sörmländska kyrkor 71, Västermo kyrka, Mats Bergman 1989.