MARSTRANDS KYRKA OCH MARSTRANDS GRAVKAPELL KYRKOMILJÖ

MARSTRANDS KYRKA ligger inne i stadsbebyggelsen på Marstrandsön. Den vänder norr- och östfasader direkt mot gatan, med endast mindre gräsytor framför, medan den muromgärdade kyrkogården ligger framför kyrkans sydsida. Medan själva kyrkobyggnaden är svår att upptäcka från sjösidan, så är däremot tornets överdel med tornuren väl synlig över nästan hela hamnbassängen mellan Marstrandsön och Koön.

Marstrand har ett ursprung i tidig medeltid, och var tillsammans med Kongahälla Norges då sydligaste städer. Liksom i Kongahälla fanns ett kloster eller rättare sagt ett Franciskanerkonvent, och det är konventets kyrka med rötter i 1200-tal som är dagens Marstrands kyrka. Man har haft sin huvudsakliga utkomst från handel och sjöfart, inte minst under de bohuslänska sillperioderna. Under en tid vid 1700-talets andra hälft var staden en frihandelszon, under den s k Porto Franco-tiden. Stadens nuvarande bebyggelse härstammar dock i huvudsak från 1800-tal och tidigt 1900-tal, med såväl äldre som yngre inslag.

Under den tid klostret fanns i staden fungerade troligen klosterkyrkan även som församlingskyrka. Efter reformationen 1537 blev Marstrand ett eget pastorat, och klosteranläggningen tillföll staden. Klosterbyggnaderna fick olika funktioner i staden, men är sedan länge rivna. De låg där kyrkogården nu ligger.

Marstrands pastorat uppgick i Torsby pastorat 1962.

På Koöns västsida, mitt emot Marstrandsön, finns ytterligare bebyggelse, kanske inte med lika mycket stadskaraktär. I anslutning till denna bebyggelse ligger också den kyrkogård som idag används, anlagd på 1870-talet och sedan 1939 med ett gravkapell.