Norra Fågelås socken ligger i den lilla odlingsbygd som kallas Guldkroken, vilken i väster och söder avgränsas av Hökensås, samt i öster av Vättern. Bygden är märkligt nog fattig på fornlämningar, vilket dock skulle kunna förklaras med en hög grad av uppodling. Socknen omnämns första gången 1225 vid ting i kyrkan angående gränsdragning rörande Alvastras gård Islebo. Namnet skrevs då "Fuglas" och kommer troligen från gården Prästebolet. På 1500-talet var Fågelås moderförsamling i Fågelås gäll. 1564 års jordebok avslöjar en stark dominans av klosterägande, 61 hela och 6 halva klosterhemman, och även ett påtagligt adligt ägande, 21 hela och ½ frälsehemman. Alvastra och Vadstena var de största jordägarna i socknen under medeltid. De fick ta emot flera donationer av gårdar. 1383 skänkte exempelvis riddaren Heine Snakenborg bl.a. Monäs till Alvastra. Efter reformationen kom det världsliga frälset att bli mer dominerande med de tre storgodsen Almnäs, Hjällö och Monäs. Den mest framträdande adelsätten i bygden var på 1600-talet släkten Hård. 1863 delades Fågelås i två socknar, en nordlig och en sydlig.
Kyrkplatsen ligger ovanför en lummig bäckravin vid en mindre bygata strax öster om riksväg 195 mellan Hjo och Jönköping. Ravinen är på nord- och östsidan av kyrkplatsen. I söder vidtar flack åkermark som sträcker sig till Almnäs säteri ett par kilometer bort. Väster om kyrkogården är vägen till Almnäs och en rektangulär parkering på vars motsatta sida prästgården är belägen. Söder om denna är dess arrendatorbostad och kyrkstallet.
PRÄSTGÅRD - Prästgården är har ett timrat boningshus i 1 ½ - plan med frontespis och veranda. Väggarna är klädda med faluröd locklistpanel och sadeltaket täcks av tvåkupigt lertegel. Huset uppfördes efter en brand 1754 och försågs med frontespis på 1920-talet. Verandan tillkom 1931 efter ritningar av arkitekt Evert Milles, bror till skulptören Carl Milles.
I vinkel mot boningshuset är söder om trädgårdens grusrondell ett timrat falurött magasin utan panel. Dess sadeltak täcks av tvåkupigt lertegel. Magasinet byggdes under andra hälften av 1800-talet och tjänar nu som församlingshem och vaktmästeri.
KYRKSTALL - Stallet, som även rymmer tre torrdass, är försett med en faluröd locklistpanel och sadeltak med tvåkupigt lertegel. Fönster och dörrar är utförda i schweizerstil, vilket talar för en datering till 1800-talets andra hälft.
ARRENDATORSBOSTAD - Boningshuset är uppfört i 1 ½ - plan med kupa åt öster i sadeltaket. Väggarna är klädda med faluröd locklist. Huset är troligen uppfört under tidigt 1900-tal.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
