Lerdals medeltida socken består av en markant dalgångsbygd kring Lerdalsälven, omgiven av kuperade och glest befolkade skogsområden. Den djupt nedskurna och ganska smala dalgången kring älven sträcker sig i nord-sydlig riktning. Trots namnet får nog Lerdalsälven betraktas som en å, vars vatten rinner söderut mot Sannesjön i Bohuslän. Lerdal är en gammal gränsbygd och kommunikationerna har i stor utsträckning följt vattnets väg, även under de tider då gränsen mellan landskapen var en riksgräns. Dalgången uppvisar en karaktäristisk landskapsbild, ett öppet böljande odlingslandskap med gårdar på kullar längs sluttningarna. Lerdal är en av Dalslands mindre socknar och jordbruk har varit huvudnäringen med i allmänhet ganska små gårdar. Någon tätort finns inte. Lerdal har åtminstone sedan 1400-talet hört till Högsäters pastorat tillsammans med grannförsamlingarna Rännelanda, Råggärd och Järbo.
Parallellt med Lerdalsälven leder en landsväg och förutom denna väg genomkorsas dalgången av vägen mellan Rännelanda och Gesäter. Vid kyrkan, nere i dalen, löper de båda vägarna samman. Den vitmålade kyrkan är uppförd på 1770-talet med ett putsat långhus och kor i sten och ett panelklätt torn av timmer. Den medeltida föregångarens utformning är inte känd men uppgifter finns om grundmurar från en träkyrka under den befintliga kyrkan. Platsen vid kyrkan utgör ett mindre sockencentrum med en f d skolbyggnad med lärarbostäder på andra sidan vägen. Byggnaden, uppförd 1930, inrymmer idag samlingslokaler och bostad. Strax norr om kyrkan finns en byggnad som inrymt butik. Något sydost om kyrkan är gården Lerdals stom belägen. Som namnet anger är gården ursprungligen kyrkojord och har varit prästboställe. Gården indrogs till kronan vid reformationen och var sedan bl a sergantboställe till 1896. Från 1845 delade Lerdal och Rännelanda prästgården Härslätt, belägen i Rännelanda nära gränsen till Lerdal. Härslätt avyttrades på 1980-talet.
Till kyrkoanläggningen hör kyrkan med omgivande kyrkogård samt ett bårhus och en redskapsbod. Bårhuset på kyrkogårdens sydöstra del, är uppfört 1953 med fasader av vit spritputs efter ritningar av arkitekt Axel Forssén, Göteborg. Redskapsboden, troligen uppförd i mitten av 1900-talet, är belägen något nordost om kyrkans kor och är klädd med vit locklistpanel. Båda byggnaderna har sadeltak täckta av enkupigt lertegel.
ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg
LITTERATUR, RAPPORTER: Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Färgelanda kommun, kulturmiljöprogram, 2005 / Färgelandaboken, En kulturhistorisk översikt, Vänersborg 2004 / Hedlund, Oscar, Valbodalen i ord och bild, Munkedal 1983 / Lerdal vår hembygd, Hembygdslitteratur, Ed, u å / Lerdalsmadonnans tur att bli berömd, i Hembygden 1958 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
