Nössemark är en medeltida socken belägen i Dalslands nordvästra hörn, gränsande till Norge. Karakteristiskt för skogsbygderna i norra Dalsland är systemen av sjöar och älvar som följer sprickdalarna, företrädesvis i nord-sydlig riktning. Vattensystemen har haft stor betydelse för kommunikationerna, socknarnas gränser och kyrkornas placering, vilket Nössemark är ett tydligt exempel på. Socknen breder ut sig på båda sidor om Stora Le med kyrkan belägen vid en vik på sjöns västra sida. Den långsmala sjön ingår i ett flera mil långt sjösystem i Dalsland och Värmland med anslutning till Dalslands kanal.
Nössemark domineras av stora kuperade och sjörika skogsområden med begränsad dal- och strandbebyggelse. Bebyggelsen har dominerats av relativt små gårdar med skogsbruk som dominerande näring. I området vid kyrkan finns ett lite större område med odlingsmark samt en mindre centrumbildning med bl a affär, pensionat och gästhamn. Någon kilometer söder härom finns också ett sågverk. Förbindelserna med omvärlden har i stor utsträckning varit riktade mot Norge och Halden är närmaste stad. Båttrafiken på Stora Le har också varit av stor betydelse och vid Sund, ett par kilometer öster om kyrkan, finns en fast färjeförbindelse som en del av vägen mot Bengtsfors. Nössemark har så långt man vet varit annexförsamling till i Eds pastorat tillsammans med Håbol. Ursprungligen, och åter sedan 1998, hör också Rölanda, Töftedal och Gesäter till pastoratet som också motsvarar området för Dals-Eds kommun.
Nössemark nuvarande vitputsade stenkyrka, med långhus och kor från 1790-94 och torn från 1890, är vackert belägen på en höjd med utsikt över vattnet. Nössemarks äldsta kända kyrkplats är dock belägen vid Nolby, en dryg kilometer västerut, där det sannolikt funnits en medeltida träkyrka. Intill den markerade kyrkplatsen finns gården Stommen, vars namn visar dess ursprung som kyrkojord och prästboställe, i detta fall ett s k kaplansboställe. Som många andra "Stommar" drogs också denna in till staten vid reduktionen. År 1750 inköptes en prästgård vid Stora Strand, ca en kilometer öster om kyrkan, vilken fortfarande brukas som tjänstebostad. Området närmast kyrkan utgörs av kuperad skogsmark med en öppen slänt mot vattnet öster om kyrkan och kyrkogården. Intill kyrkogården och ett modernt församlingshem finns en asfalterad p-plats och längs en mindre grusväg på andra sidan kyrkogården finns ett f d skolhus från ca 1900 med bevarad ursprunglig karaktär. Byggnaden har också använts som församlingshem men är nu privatbostad.
Till kyrkoanläggningen hör, förutom kyrkan med omgivande kyrkogård, församlingshemmet (1993) som också inrymmer personalutrymmen och förråd samt ett f d bårhus från ca 1890 som senare om- och tillbyggts till förråd. Båda byggnaderna har vit lockpanel och sadeltak, bårhusets täckt med betongpannor och församlingshemmet med enkupigt tegel.
ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg
LITTERATUR, RAPPORTER: Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Nössemark, Dalsländsk gränsbygd i ord och bild, Ed 1985 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980 / Zackariasson, Gunnel, Nössemarks kyrka 200 år, u å
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
