GESÄTER SOCKEN

Gesäter medeltida socken består en smal och kuperad dalgångsbygd med omgivande skogsmarker. Huvudbygden domineras av jordbruksmark i det område där Töftedalsån sammanflyter med Örekilsälven. Båda rinner söderut och Örekilsälvens dalgång sträcker sig sedan vidare in i Bohuslän där älven har sitt utlopp i Västerhavet och Saltkällefjorden vid Munkedal. Förutom Rölanda och Töftedal gränsar Gesäter till Krokstad i Bohuslän och kommunikationerna har naturligt ofta följt vattnets väg längs dalgångarna. Här finns också traditioner om pilgrimsvandringar till Nidaros i Norge. Dalgångarna kring Töftedalsån och Örekilsälven utgör ett riksintresseområde för kulturmiljövården med ett ålderdomligt, betespräglat, ådalslandskap, fornlämningar och kulturhistoriskt intressant by- och gårdsbebyggelse.
Gesäter är en av Dalslands minsta socknar och en utpräglad landsbygdsförsamling där jordbruk varit huvudnäring, med i allmänhet ganska små gårdar. Vid reformationen hörde Gesäter tillsammans med Rölanda, Töftedal, Nössemark och Håbol till Dals-Eds pastorat. Rölanda var sedan under lång tid moderförsamling då Rölanda, Gesäter och Töftedal 1656 avskiljdes till ett eget pastorat. 1664 återgick dock Töftedal till Ed men överfördes ännu en gång, 1961, till Rölanda. 1998 upphörde dock Rölanda pastorat och Dals-Ed är åter moderförsamling i pastoratets ursprungliga omfattning, vilken också motsvarar det som idag är Dals-Eds kommun.

Gesäters timrade korskyrka från 1795 har troligen föregåtts av en medeltida träkyrka på samma plats. Kyrkan högt belägen på en rullstensås väster om den trånga ravinen längs Örekilsälven. Omgivningarna domineras av dalgångens öppna kulturlandskap, inramat av skogklädda höjder.
Från landsvägen genom dalen leder en slingrande väg upp till kyrkan och en grusplan framför denna. Intill planen finns också ett äldre skolhus, numera allmänna samlingslokaler. Norr om det f d skolhuset, i kanten av kullen, finns en fast fornlämning, rester av en skans. Gården Prästebol, ca 500 m nordost om kyrkan, tillskapades som komministerboställe 1856 och fungerade i långt in på 1900-talet som församlingens prästgård. Fastigheterna kring kyrkan har annars beteckningen Gesäters Stom vilket kan härledas till dess ursprung som kyrkojord. I Gesäter, liksom på många andra platser blev troligen "Stommen" indragen till staten vid reformationen

Själva kyrkoanläggningen omfattar kyrkan med omgivande kyrkogård samt en personal- och ekonomibyggnad (1992) väster om kyrkomuren.

ARKIV: Antikvarisk-topografiska arkivet, ATA, Stockholm / Regionmuseum Västra Götaland, RMVG, topografiska arkivet, Vänersborg

LITTERATUR, RAPPORTER: Andersson Aron, Madonnan i Gesäter och hennes anförvanter, i Fornvännen 1955 / Dalsland - Landskapets kyrkor, Forskningsprojektet sockenkyrkorna, kulturarv och bebyggelse 2003 / Gesäters socken, Eds fornminnes- och hembygdsförening 1980 / Jarkman, Helge, Kyrka och präst i Rölanda, Gesäter och Töftedal på Dal, häfte 1-5, 1975-1989 / Kolsettby, Karl-Ingvar, Gesäters kyrka, 200-årsjubileum, Munkedal 1995 / Runelid Effe, Dalslands kyrkor, 1980