TÄRBY KYRKA KYRKOMILJÖ OCH SOCKEN

Tärby kyrka med begravningsplats ligger omkring 1,5 mil nordöst om Borås, nära Ulricehamns kommungräns. Kyrkan är belägen drygt 250 meter över havet på en drumlin, åsrygg, som löper genom socknen. Utsikten är storslagen över nejderna åt alla håll utom öster. Markerna runt kyrkan utgörs av ett småkuperat, småskuret jordbrukslandskap. Det är en trakt där anorna långt tillbaka känns och syns. Socknen nämns i skrifter 1380 och namnet antas ursprungligen ha med tjära att göra. Man når kyrkan genom en mindre väg från vägen mellan Nitta och Fristad i söder. Platsen har använts som gravfält i åtminstone 2500 år, vilket ungefär 40 rösen sydöst om kyrkan och ytterligare ett gravfält cirka 200 meter norrut, vittnar om. Flertalet gravar är från järnåldern och formar en bild av att Tärby då var en betydande by. Under medeltiden låg Tärby strategiskt till vid vägen mellan Borås och Ätradalen. Viskan var en viktig färdled från de halländska handelsstäderna. Sju gårdar fanns upptagna i jordeböckerna i det senmedeltida Tärby. Under 1600-talet förlänades de flesta gårdarna till adeln, men reduktionen medförde att de vid seklets slut blev militärboställen istället.
Tärby kyrkomiljö utpekas som en av Borås kommuns värdefulla kulturmiljöer. Runt kyrkotomten ligger socknens gårdar, i stort sett i ursprungligt läge, med åkermarken nedanför; Stommen åt nordväst, Tyskagården åt norr och Skräddaregården åt sydväst. Marken sluttar ned från kyrkan i alla riktningar.

Bebyggelsen väster om kyrkan innehåller även några nyare villor och som tillsammans med de äldre husen formar en liten kyrkby. Längst ner i backen ligger vid vägen en före detta fabriksbyggnad, "Industri hygien", i ett tvåvåningshus med putsad fasad från 1900-talets första hälft. Öster- och norrut är det gammal odlingsmark och hagar inpå kyrkan, vilket även breder ut sig åt övriga väderstreck bakom bebyggelsen. Lövträd dominerar i omgivningarna men åsarna nedanför och i fjärran kläs av barrskog. Omedelbart sydväst om kyrkotomten gränsar Skräddaregården med manbyggnad från 1880 med planlösning av västsvenskt dubbelhus, brygghus från 1800-talets mitt och faluröda ekonomibyggnader från 1920-50. Manbyggnaden är välbevarad med snickarglädjeprydd förstukvist och spröjsade vindsfönster. En trappa leder ned från kyrkogården till gården. Någon prästgård finns inte längre i socknen (fram till 1920 fanns en några kilometer öster om kyrkan, Farstorp) utan i moderförsamlingen Fristad. Längre nedåt vägen i sydöst går en väg in till ett församlingshem.

FÖRSAMLINGSHEM
Inga skyltar eller symboler presenterar dess funktion. Det är en byggnad, troligen från 1900-talets första hälft, med hög källare, rödmålad locklistpanel och tegeltäckt sadeltak med vitmålade vindskivor. En betongtrappa leder upp till entrén i en stor farstu med en sentida trädörr och på långsidan bakom farstun leder en handikappramp av trä upp till en entré med förstukvist. Fönstren har en eller två vitmålade lufter.