BANKEKINDS KYRKA SOCKEN OCH KYRKOMILJÖ

SOCKNEN
Svinstad socken bytte officiellt namn till Bankekind 1902. Det är en medeltida socken och det äldsta kända skriftliga belägget härstammar från 1334. Från omkring 1360 fram till reformationen lydde socknen under Askeby klosters patronatsrätt. Enligt ett beslut från 1760 fram till 1866 hade ägaren till Grävsten patronatsrätt över församlingen. Det innebar bl a att patronus själv utsåg t ex kyrkoherde. Grävstens egendom donerades till socknen 1865. Socknens övriga större egendomar har hört till Sturefors i Vist socken och Adelsnäs i Åtvids socken.

Landskapet präglas av en småbruten, omväxlande bergig och uppodlad terräng med inslag av sjöar. Större delen tillhör dock den bördiga östgötaslätten och jordbruket har varit den viktigaste näringen. Socknen är rik på fornlämningar. Inom socknen fanns i mitten på 1700-talet tre tegelbruk. I 1872 års kalender över Östergötland omnämns fyra kvarnar och tre sågverk samt ett ångbränneri. Bankekinds härads tingsplats har sedan medeltiden legat i socknen. Ett äldre tingshus fanns i kyrkans närhet, men brann på 1770-talet. Ett nytt tingshus, Fillinge tingshus, som fortfarande finns bevarat, uppfördes 1790 vid gästgivargården, ca 4 km söder om kyrkan utmed den äldre landsvägen mellan Linköping och Åtvidaberg.

KYRKOMILJÖN
Kyrkan har ett högt och dominerande läge i det fornlämningsrika sprickdalslandskapet. Mot öster och väster stupar det brant ner mot den dalsänka där Bjärstaån, Svinstadsjöns utflöde i Roxen, är belägen. Kyrkan har sannolikt ursprungligen varit omgiven av vatten eller sump- och våtmarker. Sydöst om kyrkan ligger en byggnad, som inrymt såväl sockenstuga, skola som fattigstuga, numera församlingshem. Den uppfördes i en våning i början av 1800-talet och påbyggdes med ytterligare en våning 1845. Söder om kyrkogårdsmuren låg, de numer rivna, kyrkstallarna. Den f d prästgården är belägen ca 400 meter norr om kyrkan. Mellan kyrkan och prästgården har ett modernt villasamhälle vuxit upp.