NOSSEBRO TÄTORT

Nossebro, centralort i Essunga kommun, är ett förhållandevis litet samhälle med knappt 2 000 invånare. Essunga kommun är belägen i Västergötlands centrala delar, i utkanten av den bördiga Varaslätten. Själva Nossebro är huvudsakligen beläget inom Essunga socken men samhällets nordöstra del hör till Bärebergs socken.

Nossebro kan sägas vara ett representativt litet svenskt samhälle med karaktärsdrag formade av naturförutsättningar, kommunikationer och dess roll som handels- och centralort för den omgivande landsbygden. Bebyggelsen är samlad och samhällets historia, årsringar och olika funktioner är ganska tydligt avläsbara. Nossebro har växt fram under 1900-talet som ett stationssamhälle där, liksom på många andra platser, järnvägen försvunnit men samhället levt vidare. Det var den år 1900 invigda Västergötland-Göteborgs Järnväg (VGJ) som fick Nossebro att snabbt utvecklas från en obetydlig handelsplats till en växande affärs- och industriort. Till denna bana knöts 1916 Trollhättan-Nossebro järnväg (TNJ). Härigenom blev Nossebro en mindre järnvägsknutpunkt. Genom anläggandet av Västgötabanan och Nossebro station etablerades i snabb takt en mängd verksamheter och samhällsbyggandet tog fart.
Förutom sin roll som handels- och centralort för den omgivande landsbygden har Nossebro också haft en tydlig prägel som industriort. Förutom ett par större mer dominerande företag som Necks mekaniska verkstäder (grundat omkring 1920) och Nossebro mejeri (grundat 1900) har funnits, och finns, ett mängd mindre företag som mekaniska verkstäder, bryggeri, snickerifabriker, gjuterier, stenhuggeri, tryckeri m m. Både Necks och mejeriet är idag nedlagda men flera mindre industriföretag och liknade verksamheter är aktiva. Byggnaderna från Necks mekaniska verkstäder finns kvar med nya verksamheter medan mejeriet är rivet. Offentliga samhällsfunktioner som följde med samhällets expansion under 1900-talets första hälft var bl a skolbyggnader (småskola 1911, folkskola 1930), kyrka (1927) och det 1937 uppförda municipalkontoret vid Storgatan med brandstation och polisstation.

Efterkrigstiden kom att innebära en fortsatt expansion av bebyggelsen i Nossebro. Utvecklingen kan avläsas bl a genom områden med villabebyggelse från 1960-och 70-talen på östra sidan av Nossan. En särskilt påtaglig del av efterkrigstidens samhällsförändringar i Nossebro, likt många andra orter med samma bakgrund som stationssamhällen, är nedläggningen av järnvägen. Delar av järnvägen till Göteborg lades ner under 1960-talets andra hälft och 1970 upphörde persontrafiken till Nossebro helt.

Centralt genom samhället rinner traktens pulsåder, ån Nossan, i ungefär nord-sydlig riktning. Samhällets äldsta delar finns väster om ån. Bebyggelsen är här heterogen och innefattar bl a centrumfunktioner som handel och offentlig service (främst skola och kommunkontor). Här finns också industrier och ett mindre ”resecentrum” vid den f d järnvägsstationen liksom bostadsområden med villor och flerbostadshus av olika ålder. Centralt genom samhällets västra del, i öst-västlig riktning, går Storgatan, samhällets huvudgata som kantas av affärs- och bostadshus. Storgatan utgör en del av den gamla landsvägen genom samhället där gatan tar sin början i öster från den imponerande stenvalvsbron som leder vägarna från Essunga/Vara och från Grästorp över till Nossans västra sida. Bebyggelsen är småskalig i 1,5-2,5 våningar med affärslokaler i botten och bostäder ovanpå. Den äldsta delen av bebyggelsen är uppförd omkring 1900-1920. Många av de äldre husen längs Storgatan präglas stilmässigt av ombyggnader genomförda under 1950- och 60-talet. Sidiplatteklädda fasader, fönster, skyltfönster och entrépartier talar i hög grad dessa decenniers språk. Förutom centrumområdets verksamhetslokaler består samhället i stor utsträckning av småskalig villabebyggelse som framför allt representerar tiden från 1920 till och med 1970-talet. Villabebyggelsen kompletteras av flerbostadshus. Öster om ån dominerar bostadsbebyggelse främst i form av villaområden från tiden efter 1950. På östra sidan av Nossan finns också ett samlat område som kommunens ”vårdcentrum” med vårdcentral och äldreboende.