Börsen

Huset uppfördes som "Börs och festivitetsbyggnad" 1844-1849.
Ett första förslag till assemblébyggnad hade gjorts redan 1777 av stadsarkitekten C W Carlberg.
I början av 1800-talet presenterade flera andra kända arkitekter sina idéer, bl.a. J F Weinberg år 1825 och F Blom år 1828. Slutligen blev det P J Ekman som upprättade ritningar och han utgick i sitt arbete delvis från tidigare förslag.
Hela bygget blev oerhört påkostat och Ekman anlitade framstående konstnärer och hantverkare för utsmyckningarna både utvändigt och invändigt.
Bottenvåningen mot torget var Handelssocietetens lokaler med en stor hall, mäklarkontor och sammanträdesrum.
I övervåningen placerades den stora festivitetssalen med fem stora fönster och balkong mot torget. Salen stod i förbindelse med den kombinerade konsertsalen/matsalen i västra flygeln och en rad sällskapsrum längs östra fasaden.
Den östra delen mot Postgatan inreddes som restaurang och konditori. Kring porten mot Postgatan och på gården låg ekonomiutrymmen och avträden.
Handelssocietetens hall, nuvarande stora entrén från torget byggdes om cirka 1880. Fyra järnpelare sattes in för att förstärka bjälklaget mot stora festsalen i våningen ovanför. Samtidigt ändrades hallens golv och tak.
En större ombyggnad genomfördes 1904-1906 för att ge stadsfullmäktige ett eget sammanträdesrum. Fullmäktige hade sedan sin tillkomst 1863 använt konsertsalen för sina sammanträden.
Den nya sessionssalen skapades genom ombyggnad av restaurangens matsal. I f.d. restaurangkök och café inreddes kansli för stadsfullmäktige. Samtidigt överglasades gården och de enkla ekonomiutrymmena ersattes med en paradtrappa. För ritningarna svarade arkitekterna E Krüger och Y Rasmussen.
På 1920-talet tog staden över de lokaler som ursprungligen användes av Handelssocieteten och flera mindre ombyggnader har gjorts i de nedre våningarna mot Östra Hamngatan och Postgatan.
, Göteborgs Börs- och Festivitetsbyggnad uppfördes 1844-49 efter ritningar av Per Johan Ekman. Det är en putsad tvåvåningsbyggnad med mezzaninvåning. Fasaden mot torget är utformad som en teaterfasad med en bred mittrisalit och gjutjärnskolonner i två våningar, en balkong i huvudvåningen och en attika på taket, fem rundbågiga portar i bottenvåningen och fem stora rundbågiga fönster i övervåningen. De fem allegoriska skulpturerna framför attikan är utförda av C G Qvarnström. Interiören, med börssal på nedre planet, festivitetssal och ursprungligen konsertsal - numera benämnd Stora respektive Lilla Börssalen - samt sällskapsrum i fil på övre planet, utgör ett av landets förnämsta exempel på 1840-talets inredningskonst. Vid en ombyggnad 1904-05 tillkom det nuvarande trapphuset och kommunfullmäktiges sessionssal. Byggnaden används idag i huvudsak som representations- och festlokal.

KÄLLA: Byggnadsminnen 1961-1978 - Förteckning över byggnadsminnen enligt lagen den 9 december 1960 (nr 690). Riksantikvarieämbetet och Liber Förlag, Stockholm, 1981. ISBN: 91-38-06360-3

Den norra delen mot Postgatan inreddes som restaurang och konditori. Kring porten mot Postgatan och på gården låg ekonomiutrymmen och avträden. En större ombyggnad gjordes 1904-06 för att ge stadsfullmäktige ett eget sammanträdesrum. Fullmäktige hade sedan sin tillkomst 1863 använt konsertsalen för sina sammanträden.