Kungsbergs bönhus

Kungsbergs bönhus stod klart 1889. Huset uppfördes av timmer i en rektangulär form, 11,25 x 9,25 meter. Fasaderna rödfärgades direkt på det synliga timret. Fönstren var sexdelade tvåluftsfönster, en modell som var vanlig i bostadshus vid tiden. Entrén var placerad på gaveln. Byggnadens exteriör saknade i övrigt arkitektoniska utsmyckningar och andra kyrkliga karaktärsdrag. Invändigt bestod byggnaden av en enda sal, som nåddes utan någon egentlig farstu. I denna tidigaste sal saknades bänkinredning; gudstjänstbesökarna satt på plankor utlagda på bockar. Den första större förbättringen av bönhuset skedde år 1896, då fasaderna kläddes med stående pärlspontpanel som målades vit. Fyra år senare, år 1900, tillkom bänkinredningen bestående av fristående bänkar placerade i två kvarter. Några av dessa ursprungliga bänkar finns fortfarande kvar. Vid samma tid målades också interiören.

År 1909 skedde en större ombyggnad till den utformning som bönhuset har idag. Tillbyggnaden som lades vinkelställd mot den västra gaveln och rymmer en tvåvånings byggnadskropp. Delen rymmer på bottenplan en tvärställd mindre sal med ett intilliggande kök. På första våningen finns en lägenhet om ett rum och kök. Lägenheten inreddes dock inte förrän 1918. Den nya delen nåddes med en egen entré från den norra sidan, direkt in i köket. I samband med tillbyggnaden tillkom sannolikt ett nytt värmesystem i stora salen. Uppvärmningen skedde förmodligen genom en kamin stående i skrubben som finns i lilla salen. Värmen leddes via kanaler därifrån vidare ut till stora salen genom två gallerförsedda öppningar i väggen bakom talarstolen.
Den stora salen har genom åren lämnats i stort sett orörd i den utformning som tillkom under 1900-talets första år. Tillbyggnaden i väster har däremot genomgått en del moderniseringar när behov har uppstått. Mellan åren 1917 och 1936 hölls småskola i lilla salen och under den tiden bodde lärarinnan i lägenheten på första våningen. I mitten av 1900-talet skedde en del förändringar, bland annat 1942 genom ett nytt varmluftssystem samt ett nytt brädgolv i stora salen. Nu skedde uppvärmningen genom en panna i källaren och värmen leddes ut till stora salen genom gallerförsedda öppningar i talarstolens bas. År 1957 renoverades köket och bostadslägenheten en trappa upp.

Källa: Byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Gävleborg, 2023-09-04, dnr 3356-2021.

Bönhusets sockel består dels av synlig tuktad granit, dels av gjutna delar. Fasaderna är klädda med stående vitmålad pärlspontpanel som nedtill avslutas genom en sockelbräda i samma kulör. Stora salens läge markeras i fasaden genom höga spetsbågiga fönster, tre på vardera långsidan. Fönstren i delen från 1909 består av tvåluftsfönster med bågar om tre rutor. Entrégaveln mot öster pryds av en liten glasad veranda i en våning. Dubbeldörrar med spegelindelning, målade i brunröd kulör, leder in till bönhuset. På den östra gaveln finns ett stort rosettfönster. Samtliga fönsterbågar är i trä och målade i en grågul kulör. Fönsterfoder och övriga lister är profilerade och målade i samma kulör som fasadpanelen, det vill säga vit. En sekundär entré finns från den västra sidan, dörren har karosseripanel och är sannolikt original från 1957. Ett entrétak, uppburet på panelklädda konsoler, skyddar entrén. Sadeltaken är branta och belagda med svartmålad falsad plåt.

Källa: Byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Gävleborg, 2023-09-04, dnr 3356-2021.

Stora salen

Via byggnadens huvudentré som vetter mot öster nås via en pardörr en liten farstu och via ytterligare en pardörr stora salen. Denna dörr är skivklädd och målad i en gråturkos kulör. Golvet är belagt med obehandlade relativt smala brädor. Väggarna är klädda med en ljust grågul pärlspontpanel där en profilerad list markerar bröstningen. Ovanför denna sträcker sig pärlspontpanelen vidare upp till taklisten ovanför de höga fönstren. Denna panel är något ljusare i sin gula kulör. Övre delen på gavelväggarna består av en ljust grå pärlspontpanel. Samtliga paneldelar är bemålade med tunna färgskikt, förmodligen aldrig bättringsmålade. Rummets användning genom alla år speglas i ytor med patina på i stort sett alla målade ytor i rummet. Salens tredingstak är klätt med släta hyvlade plank i en ljust grå kulör. Synliga bjälkar i taket är målade i den mörkare grågula kulören.

I fonden av stora salen står podiet med predikstol. Formen är rektangulär med avfasade hörn. Smala trappor leder upp på vardera sidan. Podiets bas består av en spegelindelad yta målad i grågult och ljust beige. En profilerad list delar av basen mot det ovanliggande mönstersågade räcket i ljust grått. Räcket avslutas med en profilerad överliggare i grågul kulör på vilken det finns plattor i varje hörn. På dessa stod längre tillbaka i tiden blomkrukor med krukväxter i. Själva talarstolen skjuter ut något från predikstolens form. Talarstolens front är klädd med samma typ av spegelindelning som predikstolens bas. Också talarstolens hörn är avfasade. En utskjutande profilerad list kröner talarstolen. Uppe i predikstolen står en liten orgel i trä med dekorativt svarvade delar. På väggen bakom talarstolen hänger två tavlor i mörka släta ramar. Den ena tavlan pryds av texten Jag är den gode herden Den gode herden låter sitt lif för fåren. Den andra tavlan pryds av texten Medan i haven ljuset tron på ljuset på det i mån blifva ljusets barn.
Från salens kortsida bakom predikstolen leder två pardörrar in till bakomliggande delar. Dörrarna är målade i ljust grågul kulör. Den vänstra dörren leder in till den lilla salen och den högra till köket.

Köket på bottenvåningen renoverades i början av 2000-talet om i en äldre stil med en köksinredning med pärlspontklädda fronter och porslinsknoppar. Inredningen är tillverkad av Asta Snickerier i Söderala, Hälsingland. I övrigt är tidigare ytskikt bevarade. Golvet består av obehandlade brädor, väggarna är klädda med en ljust grågul pärlspontpanel, med lister i samma kulör. Dörrfoder är profilerade och målade i en ljust grå kulör. I köket finns en järnspis från Skoglund & Olson.

Farstun

Farstuns väggar är klädda med skivor målade i en ljust turkos kulör. Brädgolvet är obehandlat. Foder och den skivklädda dörren som leder ner till källaren är målade i en svärtad guldockrakulör. Trappan är målad i grått sju steg upp. Därefter är trapphuset och den övre farstuns ytskikt i trä obehandlade. Här slutar de skivklädda väggarna och pärlspont tar vid. Från farstun leder en dörr ut mot väster.

Interiör första våningen

Hall

Den svängda trappan avslutas upp mot den övre hallen med obehandlade ytskikt i trägolv och pärlspontpanel. Från hallen nås ett litet utrymme med wc och handfat. Detta utrymme har moderna ytskikt. Hallens kortsida pryds av en omålad spegeldörr som leder in till den övre salen. Från långsidan leder en omålad spegeldörr in till köket. Dörrens insida är skivklädd och ytorna är björkådrade.

Kök

Det övre köket har en inredning tillkommen under 1950-talet. Skåpfronterna är släta och björkådrade. Den nedre delen på överskåpet består av en snedställd del med skjutluckor. Köksdelens väggar och skåpinredningens stommar är skivklädda och målade i en ljust grågrön kulör. Bänkytor utgörs dels av en perstorpsskiva dels av en rostfri del med ho. Tre rader vitt 15 x 15 kakel skyddar väggytan ovanför bänken liksom en del kring järnspisen från Skoglund & Olson. Den putsade ytan ovanför spisen är vitmålad. Övriga väggytor i köket består av en slät skivklädd halvpanel, målad i en ljust grågrön kulör. Ovan panelen är väggen tapetserad med en småblommig tapet från mitten av 1950-talet. Taket är skivklätt och blankmålat i vitt. Kökets golv består av obehandlade brädor.

Salen har ett obehandlat brädgolv och väggarna är tapetserade med en skirt blommig tapet i pudriga kulörer. Taket är pappspänt och målat vitt. Lister och foder är vitmålade. I hörnet mot hörnet står en rund vitglaserad kakelugn med mjukt rundade listverk.

Källa: Byggnadsminnesförklaring, länsstyrelsen Gävleborg, 2023-09-04, dnr 3356-2021.