ELDSBERGA KYRKA

FASAD - Eldsberga kyrka har ett högrest torn i väster, långhus med vidbyggd sakristia mot norr, kor och absid mot öster. Mot norr har tornet en turell, ett vidbyggt trapphustorn. Fasaderna är stänkputsade och avfärgade med kalkfärg i vit kulör. Tornets putsbruk skiljer sig från det övriga och har en något grövre karaktär. Sockeln är något utskjutande, med fasad överkant, och avfärgad i grå kulör.

PORT - Kyrkan har två entréer. Huvudentrén i väster ligger i en utskjutande portik med sadeltak. Dörromfattningen är rundbågeformad med fasade hörn. Dörren är svartmålad med svarta smidesbeslag. I en rundbågeformad nisch ovan entrédörren , sitter en sten med inskription: "1892 Oscer II". I gaveln sitter ett trepass och i fasaden ovan för detta sitter ett hjulfönster med svarta spröjs och en solbänk av koppar. Däröver finns en putsdragen gördellist som löper runt hela tornbyggnaden. Tornets drag av nyrenässans stärks ovan gördel av hörnlisener och en rundbågefris som löper runt tornet med tre stycken rundbågeformade tornluckor, i alla väderstreck. Den mellersta luckan är högst. Tornluckorna är av trä och täckmålade i brun kulör. Ovan detta skjuter torntaket upp. Torntaket är av koppar och mot varje väderstreck sitter frontutbyggnader med rundbågeformade tornluckor, täckmålade i brun kulör, med beslagsornamentik. Plåten på frontutbyggnaderna är vitmålad. I gavelspetsen sitter ett trepass i koppar. Längst upp i tornspiran sitter ett smideskors på en kopparkula. Entrén till sakristian ligger mot öster och utgörs av en beklädnadsdörr, täckmålad i svart kulör. Framför entrén ligger en naturstenshäll.

FÖNSTER - Kyrkans långhus har tre fönster mot norr och tre mot söder. Straxt, väster om, och snett ovan, de östligaste fönstren, finns rundbågeformade nischer, efter placeringen av kyrkans medeltida fönster. Det södra fönstret används idag som enda möjliga uppgång till långhusets vindsbjälklag. Kyrkans fönster sitter indragna från fasad i segmentformade nischer med slätputsade omfattningar. Fönsterbänkarna är omålade och av natursten (för beskrivning av bågar, se interiört). Ett svartmålat ankarslut finns på södra fasaden, öster om långhusets östra fönster. I sakristian sitter två rundbågeformade fönster, ett mycket litet mot öster och ett större mot väster. I koret sitter ett rundbågeformat fönster mot norr och ett mot söder. Dessa fönster är från 1954, när sakristian byggdes. I tornets bottenvåning mot söder, sitter ett rundbåge format, spröjsat, fönster och ovan detta ett litet, smalt, spröjsat, rundbågeformat järnfönster. Ytterligare en våning upp sitter ett rundfönster/rosettfönster av järn, med bleck av koppar. Ett lika fönster sitter ovan entrén mot väster. Turellen i norr har fyra hörn. Sex, smala, rundbågeformade, fönster av järn, följer trapplöpet. Tornets fönster, undantaget det som sitter i bottenvåningen mot söder, är täckmålade i svart kulör. För övrigt är kyrkans samtliga fönster täckmålade i gråkulör.

TAK - Långhus och kor har sadeltak, medan absidtaket är konformat. Samtliga tak är belagda med skivplåt i koppar med ståndfals. På långhuset är även takfoten inklädd med plåt, medan sakristian har en putsdragen, profilerad takfot. Vattenavrinningen sker med en fotplåt och stuprör av koppar. Rören är placerade i hörnen. Långhusets och korets gavel mot väst är uppskjutande och plåtintäkt. I nocken på koret sitter ett kopparbeklätt kors. På södra takfallen finns två takfönster.